Är världen mer oförutsägbar i dag?

I en ny bok undersöker Peter Haldén hur mänskligheten sett på osäkerhet och ovisshet genom tiderna.
– I spåren av överraskningsattackerna i Israel, kriget i Ukraina och covid 19-pandemin upplever många att vi lever i en mer osäker och oförutsägbar värld, men det beror i hög grad på vilket perspektiv man ser det ur, säger han.

Under de senaste åren har det inträffat en rad olika händelser som många av oss upplevt som oförutsägbara. Den palestinska terrororganisationen Hamas storskaliga attack mot Israel den 7 oktober som överraskade både den israeliska säkerhetsapparaten och omvärlden är ett aktuellt exempel. Även Rysslands invasion av Ukraina, covid 19-pandemin och den politisk turbulensen är skeenden som påverkar vår världsbild. Men stämmer det verkligen att vår omvärld har blivit mer oförutsägbar och osäker?

Överraskningar, osäkerhet och ovisshet

I boken Worlds of Uncertainty: War, Philosophies and Projects for Order, tittar Peter Haldén, docent i krigsvetenskap, närmare på hur vi ser på osäkerhet och ovisshet. Genom att gå tillbaka i historien analyserar han hur människan genom tiderna, från renässansen fram till i dag, upplevt och hanterat överraskningar och oväntade händelser.

– Jag blev intresserad av ämnet när jag hörde människor prata om att världen blivit alltmer osäker och oförutsägbar. Men jämfört med vad? Om vi jämför med 1450-talet är världen absolut inte mer oförutsägbar i dag. Vi har tidtabeller som stämmer när vi ska ut och resa och vi kan skicka pengar till andra sidan jorden och vara säkra på att de kommer fram. Vi har tillgång till otroligt mycket information och möjligheter att kommunicera, för att nämna några exempel, säger han.

Världen är på många sätt mycket mer förutsägbar och stabil än tidigare, vilket paradoxalt nog kan göra att vi blir mer sårbara för överraskningar.

– Våra liv är ganska rutinartade och vi räknar med att saker och ting ska fungera. Om det blir ett oväntat stopp i tunnelbanan i Stockholm undrar många vad det är som händer, medan man i många andra länder inte alls reagerar på stopp i kollektivtrafiken eftersom allt är mer oförutsägbart där.

Historiska jämförelser ger perspektiv

För att få syn på skeenden och jämföra det man tar för givet i olika tider har Peter Haldén gått tillbaka ända till 1300-talet.

– Ju längre man går tillbaka i historien, desto mer extrema jämförelser kan man göra. Det blir också tydligare varför det ser ut som det gör i dag jämfört med hur det var förr. Jag ser det som ett sätt att komma ur samtidens tyranni.

Som exempel pekar han på att människor i västvärlden före 1750 tog för givet att Gud var aktiv i världen och att det fanns en gudomlig plan.

– Om du har det som ett lager ändras förutsättningarna för att prata om osäkerhet och säkerhet och ovisshet och visshet, säger han.

Då fanns det mycket som var kaotiskt i tillvaron med begränsade möjligheter att styra och kontrollera vardagen, men det skedde mot bakgrunden att Gud hade en plan för världen.

– I dag tar vi inte det för givet, men däremot räknar vi med att politiken kan och ska forma framtiden, säger han.

Det perfekta samhället

I och med idén om att framtiden är öppen och att det är vi själva som formar den, introduceras tankarna om hur vi kan designa det perfekta samhället. Den här typen av resonemang återkommer i olika skepnader genom historien, men blir tydliga under 1880–1890-talet.

– Allra tydligast blir de i till exempel kommunismen, marxismen och fascismen. Man tror att man har knäckt koden till det perfekta samhället.

Många av de här världsåskådningarna utlovar total kontroll och möjligheter att styra samhället, men när de börjar kapa de här idealsamhällena genereras mycket osäkerhet och ovisshet.

Skapa och upprätthålla förutsägbarhet

Ett annat spår i forskningen tittar på hur vi skapat förutsägbarhet och kontroll över det oväntade.

– Covid 19-pandemin var ju till exempel något som många inte kunnat förutse, även om den inte var oförutsägbar, säger han.

Men pandemin satte i gång en enorm aktivitet inom olika områden, vilket gjorde att ett vaccin togs fram med rekordfart och att situationen efter ett och ett halvt år i princip var under kontroll. 11 september-attackerna 2001 är ett liknande exempel på hur man gått från en okontrollerbar situation till att nu ha ganska bra koll på läget.

– Så om man tittar på osäkerhet, ovisshet och kontroll, skulle jag säga att vår förmåga att skapa kontroll är väldigt god. Överraskningar är något som går över, särskilt om man vidtar mått och steg för att bemästra dem.

Andra sätt att skapa och upprätthålla förutsägbarhet är genom lagar, sociala normer och löften.

– Man kan säga att vi låser framtiden genom att lova något. Vi vet vad som kommer att hända och har på så vis skapat förutsägbarhet. Förutsägbarhet, löften och tillit går hand i hand, säger Peter Haldén.

Aktivt arbete för att bevara förutsägbarheten och tilliten

Men på samma sätt som man kan bygga upp tillit kan man också erodera tilliten och förutsägbarheten genom att börja strunta i gemensamma regelverk och överenskommelser.

– Om det händer upprepade gånger, och det är en mäktig person eller stat som bryter mot reglerna, kan man börja tänka att det här med gemensamma regler inte är någonting vi tror på längre, eftersom det inte skapar den här förutsägbarheten.

Att USA efter kalla kriget började agera på egen hand utan att följa reglerna för internationell samvaro och stämma av med sina allierade är ett exempel på hur förutsägbarheten och tilliten kan skadas.

– Det här gjorde USA bland annat under Kosovokriget i slutet av 1990-talet, i samband med 11 september-attackerna, i Irakkriget 2003 och i Libyen 2011 och definitivt under president Trump. Till slut blir det en ganska obehaglig situation. Man kan inte agera på det här sättet utan att tilliten skadas, och om man gör det måste man se till att lappa och laga ordentligt. Det duger inte att säga att vi befinner oss i en oförutsägbar värld, man måste se hur ens eget beteende påverkar omvärlden.

Peter Haldén betonar att tillit mellan människor och stater är något man behöver arbeta aktivt med för att upprätthålla.

– Om vi börjar påstå att världen är otroligt oförutsägbar och att vi därför måste upprätta nödlagar och undantagstillstånd, blir det en självuppfyllande profetia. På samma sätt blir det en självuppfyllande profetia att påstå att världen är ganska förutsägbar och att vi därför ska ha tillit till varandra.