”De mer otäcka scenarierna är ett krig på flera fronter samtidigt”

Anders Ekholm forskar om operationskonst med utgångspunkt i den israeliska försvarsmaktens erfarenheter. Han har flera källor i regionen och följer den aktuella situationen efter Hamas terrorattacker på nära håll.
– Rent militärt finns den största risken för Israel vid norra gränsen mot Libanon, säger han.

Anders Ekholms telefon har ringt i stort sett oavbrutet sedan den palestinska terrorstämplade organisationen Hamas storskaliga attack mot Israel den 7 oktober 2023. Som överstelöjtnant i armén och doktorand inom operationskonst med fokus på Israel sitter han på efterfrågad expertkompetens som hjälper oss att förstå vad som händer i regionen.

– Jag har kontakt med flera källor på plats som jag intervjuat för mitt doktorandprojekt. Flera av dem är generaler i den israeliska armén med stor insyn i det som sker nu. Många har också lång erfarenhet av tidigare konflikter i regionen, men de säger att de aldrig har sett den här nivån av brutalitet tidigare.

Hamas vill provocera fram en motreaktion

Anders Ekholms analys av den aktuella situationen i Israel är att Hamas har serverat en sockerbit som drar världens blickar till regionen.

– Med det brutala våldet som vi sett provocerar de medvetet fram en massiv motreaktion från Israel. Förmodligen försöker Hamas sporra sina anhängare och mobilisera dem för att få till ett flerfrontskrig.

Enligt hans källor vill man från Israels håll montera ned Hamas för gott för att garantera att attacker av det här slaget inte ska kunna hända igen.

– Just nu formar Israel stridsfältet. De stänger av el och vatten i Gaza och går först in med flyg och drönare för att plocka bort så mycket som möjligt av Hamas förmåga och skruva oddsen till sin fördel.

Försvinnande motståndare med terrängen på sin sida

Gaza är en mycket svår miljö att gå in i för den israeliska armén. Området är tättbebyggt, inte bara sidledes utan även på höjden och på djupet, med över två miljoner invånare på en begränsad yta. En markoperation fordrar extrem samordning, då motståndaren använder terrängen för att skapa fällor där anfallaren delas upp och görs mer hanterlig.

– Israel har många dyrköpta erfarenheter sedan tidigare av att gå in i den här typen av område och slåss mot en motståndare som vi brukar kalla för försvinnande motståndare. Hamas har terrängen på sin sida och är väl förberedda. De omgärdar sig dessutom med civila och gisslan.

Krig på flera fronter

Men det är trots den aktuella situationen inte det som sker i Gaza som man bör vara mest orolig för, menar Anders Ekholm.

– Det är självklart en otroligt allvarlig och livsfarlig situation för de inblandade, men om vi lyfter blicken är de rörelser som sker vid norra gränsen mot Libanon farligare.

Ett israeliskt markangrepp mot Gaza kan leda till att shiamilisen Hizbollah, med starka band till Iran, går in i kriget på allvar.

– Hizbollah är en mycket starkare, statsliknande aktör med stora resurser som kan eskalera våldet ytterligare. Rent militärt är de mer otäcka scenarierna ett krig på flera fronter samtidigt där också Västbanken sannolikt kommer att utgöra ytterligare en skådeplats eller front.

Operationskonst ur israeliskt perspektiv

Anders Ekholms forskning handlar om operationskonst, det vill säga den tankeprocess som omsätter militärstrategiska och operativa målsättningar till koordinerade handlingar. Han tittar specifikt på hur man uppnår operativt eller strategiskt djup, med den israeliska försvarsmakten som utgångspunkt.

– Djup kan beskrivas som förmågan att fånga in en motståndares rörelser, återhämta sig, projicera egen offensiva förmåga samt att skifta häremellan och gå vidare, förklarar han.

Traditionellt sett pratar man om strategiskt eller operativt djup framåt eller bakåt, men man kan också se på det som förmågan att hålla ut över tid, så kallat temporalt djup.

I sitt avhandlingsarbete analyserar han strategiskt djup med en holistisk tankemodell som tar in en rad olika parametrar.

– Vad man kan göra med tillgängliga resurser beror på en rad olika faktorer, till exempel vad det är för styrelseskick i det land man verkar i. Israels lagstiftning skiljer sig från vår och ger därför andra operativa eller strategiska möjligheter.

Hur Israel kompenserar för sitt begränsade geografiska djup

Han har valt att fokusera på Israel som är en aktör som saknar fysiskt strategiskt djup.

– Landet är begränsat av sin geografi, och jag intresserar mig för hur man skapar djup om de fysiska förutsättningarna saknas.

För att kompensera för sina geografiska begränsningar har Israel skapat ett artificiellt djup, bland annat i form av omfattande övervakning, förvarningssystem och ett avancerat luftförsvar.

– Men det verkar som att det inte har fungerat den här gången, kanske har de förlitat sig för mycket på tekniken och blivit blasé.

Att lära av andras erfarenheter

Genom omfattande intervjuer med israeliska officerare inhämtade under flera forskningsresor undersöker han hur frågan om strategiskt djup kan förstås ur deras perspektiv utifrån deras erfarenheter.

– De tar det här på stort allvar eftersom deras beslut kan få fruktansvärda konsekvenser. De har också ett sätt att se på saker som skiljer sig från oss i väst.

Anders Ekholm menar att västerländska försvarsmakter ofta är alltför fixerade vid idealmodeller, där verkligheten sedan ska passas in i en förutbestämd ram.

– Nu generaliserar jag, men länger österut, som i den israeliska miljön, betraktar man omvärlden som i konstant rörelse och omfamnar idén om att den inte går att kontrollera. I stället lär de sig att följa med och hitta potentialen i det som händer.

Det handlar bland annat om att hela tiden hitta nya strategier och att aldrig upprepa sig.

– Har du använt en strategi med en praktisk operation som fungerat en gång är den förbrukad och kan inte användas igen. Det skiljer sig en hel del från hur vi tänker.

Att ta in nya perspektiv och lära sig av andras erfarenheter är nödvändigt för att utvecklas och vara relevant, menar han.

– Militära organisationer är ju trögrörliga och traditionalistiska. Det finns många poänger med det, men man måste också ta in nya skeenden och inte bara titta på hur man gjorde under andra världskriget, till exempel. Ur mitt perspektiv är operationskonst inte en linjär produkt utan handlar om list och slughet, hur man analyserar sig själv och motståndaren och översätter det till handling.

Han närmar sig slutet av sin doktorandutbildning och har ungefär ett år kvar innan han ska lägga fram sin avhandling.

–När jag är klar hoppas jag ha en produkt som jag kan leverera tillbaka till Försvarsmakten och som kan väcka en del nya tankar. Vi har ett gyllene tillfälle just nu, när vi är under stark tillväxt, att ta med oss det bästa från våra tidigare erfarenheter och bygga på det med ny kunskap.