Med Nato på agendan

Magnus Christiansson har gått från lärare på militärhögskolan Karlberg till forskare och universitetslektor vid Försvarshögskolan. Han syns ofta som expert i media där han bland annat kommenterar olika aspekter av den svenska Natoprocessen.

När Magnus Christiansson som nyutexaminerad statsvetare från Lund började sitt första jobb som lärare på militärhögskolan Karlberg år 2000 hittade han rätt direkt. Inriktningen mot säkerhetspolitik i kombination med militärstrategi och taktik låg i linje med hans intresseområden och att utbilda kadetter tillsammans med taktiker, strateger, tekniker och språklärare vad givande.

– Det här var mitt drömjobb och jag trivdes fantastiskt bra på Karlberg. Jag har gått en lite udda väg eftersom jag började med en fast anställning som lärare innan jag fick min doktorshatt, men det speglar också Försvarshögskolans utveckling och akademisering.

När Försvarshögskolan 2008 blev en reguljär högskola med utbildningsdepartementet som huvudman hängde Magnus Christianson med.

– Jag har undervisat kadetter i någon form under snart 25 års tid. För att kunna göra det på ett bra vis behöver undervisningen utvecklas i linje med forskningen, och då krävs en forskarutbildning.

Brett forskningsintresse inom krigsvetenskap

Han har ett brett forskningsintresse inom försvars- och säkerhetspolitik och har bland annat studerat säkerhetisering – hur en fråga omvandlas till att handla om säkerhet – till våldsanvändning ur olika perspektiv. På senare år har fokus legat på säkerhet i Norden och Östersjöområdet.

– Jag har haft min näsa i de flesta olika syltburkar inom krigsvetenskapen, vilket både är en fördel och en nackdel.

År 2020 disputerade han med en avhandling om hur omställningen av det svenska försvaret gick till under början av 2000-talet. Han tittar specifikt på tre projekt; den nordiska stridsgruppen Nordic Battle Group, Försvarsmaktens nya materialstrategi och insatsen i Afghanistan där han kartlägger beslutsprocesser och analyserar det civil-militära samarbetet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

– Det är en grovhuggen och missvisande bild som formades på 1950- och 1960-talen och det saknas insikt om hur det går till i praktiken, säger han.

Sveriges väg till Nato

Just nu ligger fokus på Nato och Sveriges väg in i alliansen. Han skriver bland annat på en bok om Natos utvidgning tillsammans med Tuomas Forsberg. Boken lyfter det nordiska Östersjöperspektivet, Natos styrning och hur alliansen använder och skapar militär förmåga.

– Vår ambition är ett den ska bli något av ett referensverk och tanken är att den ska ges ut under året.

Han jobbar också med texter till en bok om Sverige i Nato, till ett verk om geopolitik och till en antologi om små och medelstora stater, samt arbetar med kursutveckling med fokus på Nato.

Sporrad av att framträda i media

Utöver forskning och undervisning lägger Magnus Christiansson också en hel del tid på att kommentera bland annat Nato-relaterade frågor i media. Ibland kanske lite för mycket tid, säger han själv.

– Jag tycker att det är kul, men ibland blir det för mycket, som till exempel i samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 då telefonen ringde konstant. Men att framträda i media är ett bra sätt att skapa perspektiv och ge forskningen en dagsaktuell krok.

I sina kommentarer försöker han medvetet plantera en tanke eller ett perspektiv från forskningen och på så sätt bidra till att sprida ny kunskap.

– Det är en övning i att vara pedagog och förklara något som är komplext, och samtidigt inte se ned på tittarna eller lyssnarna. Det sporrar mig otroligt mycket.

Josefin Svensson

Mer om Nato

På vår temasida om Nato hittar du intervjuer med några av våra forskare där de belyser olika aspekter av Nato utifrån aktuell forskning, bland annat om Natomedlemskapets konsekvenser för Sveriges identitet som stat och strategiförändringar efter Nato- och EU-medlemskap.