”Det ukrainska folket är avgörande för den civila och militära motståndskraften"

I en ny bok analyserar Viktoriya Fedorchak kriget i Ukraina med utgångspunkt i den stridsförmåga som avspeglas i de stridande parternas operativa prestationer under krigets första år.

I boken The Russia-Ukraine war towards resilient fighting power fokuserar Viktoriya Fedorchak, biträdande universitetslektor i krigsvetenskap, på det första året av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Hon utforskar olika dimensioner av kriget med fokus på stridsförmåga, definierat som förmågan hos exempelvis ett militärt förband att uppnå mål i strid eller krigföring. Denna förmåga benämns också stridsvärde och omfattar ett brett spektrum av faktorer, som stridsvilja, ledarskap, utbildning och utrustning.

– Jag fokuserar på aspekten motståndskraft – hur bygger man motståndskraft i ett militärt förband, utifrån erfarenheter från Rysslands invasion av Ukraina.

Motståndskraft under olika skeden av kriget

Boken ger empiriska exempel på hur Ryssland och Ukraina såg på motståndskraft och hur de behöll eller återfick stridsförmågan under olika skeden. Den diskuterar också konceptuella ramverk och samtida teman inom krigföring, säkerhet och strategiska studier.

– Det är ett systematiskt verk som ger en bättre förståelse av kriget, säger Viktoriya Fedorchak

Hon beskriver också bakgrunden till kriget och tittar på de två ländernas sovjetiska förflutna, samt hur Ryssland och Ukraina utvecklat sitt strategiska tänkande.

– Jag utforskar också krigföringens olika domäner– mark, luft, sjö, cyber och informationskrigföring. Dessutom tittar jag närmare på det ukrainska folkets motståndskraft och det civila samhällets roll i att stödja militära insatser och upprätthålla andra funktioner i samhället.

Det ukrainska folket var kärnan i motståndskraften

Erfarenheter och insikter från kriget diskuteras också, med fokus på de faktorer som bidrog till att upprätthålla stridsvärdet och den civila och militära motståndskraften.

– Den viktigaste slutsatsen är att kärnan i motståndskraften under den här perioden, särskilt i fallet med Ukraina, var folket. Det var de som kompenserade för bristen på materiel och de var drivkraften bakom den starka försvarsviljan.

Baserat på källor på olika språk

Forskningen bakom boken bygger på primära källor, som intervjuer som fanns tillgängliga online, officiella uttalanden, nationella strategier och militära doktriner, samt sekundära källor i form av akademiska publikationer.

– Målet var att kombinera primära källor på olika språk, framför allt från ukrainska källor som var underrepresenterade i de västerländska analyserna. Jag kände också att det var viktigt att göra en systematisk analys av olika militära domäner under krigets första år.

Hon hoppas att boken ska vara till nytta inte bara för militärer, studenter och forskare inom krigsvetenskap, utan också för en bredare publik.

– Det är en bok för alla som är intresserade av kriget i Ukraina. Jag tror att den är relevant både för experter och allmänheten. I kapitlet om det ukrainska folkets motståndskraft utforskar jag bland annat civil-militärt samarbete och strategier för krishantering – lärdomar som kan vara användbara till exempel i utvecklingen av det svenska totalförsvaret.

Josefin Svensson