Framväxten av ett unikt militärt perspektiv på urban krigföring

I en ny studie undersöker Anna Danielsson, docent i krigsvetenskap, hur den amerikanska militärens förståelse för urbana krig och urban krigföring har utvecklats och förändrats sedan mitten av 1850-talet fram till i dag.

Anna Danielssons forskning visar att det under de senaste decennierna gradvis har skett ett skifte i hur den amerikanska militären har börjat tänka och agera när det gäller krig i stadsmiljöer.

– Den ryska invasionen av Ukraina har ju visat på städers sårbarhet och betydelse i krig. Det har vi vetat sedan länge. Men i den här artikeln pekar jag på att det finns något nytt och unikt i hur den amerikanska militären förstår och närmar sig urbana krig och urban krigföring, säger hon.

Behovet av en speciell, urban kunskap

I stället för att som tidigare anpassa traditionella militära begrepp till stadsmiljöer ses det urbana kriget i dag som något specifikt som kräver särskild kunskap om städers komplexitet och inre dynamiker i krigssituationer.

– Framväxten av ett perspektiv på det urbana som ett militärt interventionsobjekt har skett över tid och innebär i korthet att man med hjälp av en särskild militär kunskapsproduktion begripliggör den urbana miljön som ett ”system” eller en ”organism”. Man försöker inrikta sina interventioner på de ”sjuka” (konfliktdrabbade) delarna av det systemet, snarare än på staden i sin helhet, säger Anna Danielsson,

Ett exempel på den här utvecklingen är USA:s gemensamma doktrin för hur militära operationer i urbana miljöer ska planeras och genomföras, som publicerades 2013.

– Den innehåller flera formuleringar som pekar på framväxten av det urbana som ett militärt interventionsobjekt som kräver en särskild militär kunskapsproduktion, säger Anna Danielsson.

Motsättning i synen på urban krigföring

Att hon fokuserat på just utvecklingen av synen på krig i städer beror bland annat på den motsättning som finns i forskningslitteraturen kring urbana krig och urban krigföring, framför allt gällande frågan om förändring över tid.

– Å ena sidan ses krig i städer ofta som en framtida utmaning, särskilt av militära organisationer som pekar på behovet av att förbereda sig för sådana situationer. Å andra sidan har krig i städer en lång historia och är något som har präglat mänsklighetens urbana utveckling genom tiderna. Den här spänningen inspirerade mig att undersöka om det finns nya och unika drag i dagens urbana krig, förklarar hon.

Historisk ontologisk och diskursiv metod

I arbetet med artikeln har hon utgått från en historisk ontologisk och diskursiv metod och använt en stor mängd olika källor – allt från amerikanska doktriner från mitten av 1900-talet fram till i dag, till brev och biografier skriva under urbana operationer samt inlägg i amerikanska militärtidskrifter.

– Resultaten bidrar med insikter om hur den amerikanska militärens syn på krig i och mot städer har utvecklats över tid. Det är viktig kunskap både för andra militära organisationer, givet USA:s starka militära inflytande på andra västländer, och för forskare intresserade av vad som särskiljer samtidens urbana krig, säger hon.