Viktors praktik på svenska ambassaden i Wien

Viktor Lindhé von Ehren valde att göra praktik sista terminen på kandidatprogrammet i militärhistoria – och siktade på en ambassad. Han fick sitt förstahandsval. Här kan du läsa om hans upplevelse av praktiken på svenska ambassaden i Wien.

Viktor Lindhé von Ehren har ett stort intresse för utrikespolitik. Han tänkte att det skulle vara kul att få erfarenhet från myndighetsarbete och samtidigt lära känna en ny region.

– När Regeringskansliet utlyste terminens praktikplatser sökte jag tjänsten vid sex ambassader i Europa, och mitt förstahandsval Wien hörde av sig först, berättar han.

Tips för att skriva ansökan för praktik utomlands

– Jag lyfte fram att jag talar tyska, även om det inte är något måste, och allt det Försvarshögskolan gett mig. Jag lyfte fram vikten av ett källkritiskt tänkande. Och så lyfte jag hur min kunskap om de olika situationer vi har i världen lämpar sig väl för ett analytiskt arbete i myndighetsvärlden. Den uppfattningen verkar ambassaden ha delat, och hittills verkar de nöjda med det jag har med mig från Försvarshögskolan.

Berätta om ambassaden i Wien!
– Den är speciell av flera skäl. I Wien finns flera FN-organisationer och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Det innebär att vi inte bara är en bilateral ambassad för relationer mellan Sverige och Österrike, utan också har hand om andra typer av frågor. Utöver det sköter vi även relationen med Slovakien, eftersom Sverige inte har någon ambassad i Bratislava.

En arbetsdag som ambassad-praktikant

Viktors arbete består till största delen av politisk bevakning av Österrike och Slovakien.
– Många uppgifter är förstås kopplade till arbetet mellan Sverige, Österrike och Slovakien. Men min handledare och jag har även en dialog om mina arbetsuppgifter utifrån att jag är intresserad av politisk bevakning. Arbetet styrs av de frågor som är viktiga för tillfället, där vi ska kunna tillhandahålla lite mer info än vad som står i tidningarna.

Det kan röra sig om att träffa representanter för ministerier, boka och följa med på möten och bedriva traditionell mediebevakning utifrån vad som är relevant för tillfället.

– Vissa saker gör jag själv. Nu nyligen har jag till exempel varit på konferens i Bratislava, och jag ska även ha möten med experter från universitetet i Wien. Men till stor del skuggar jag min handledare, som är ansvarig för Slovakien. Jag antecknar, vi diskuterar och jag sammanställer utkast till rapporter som vi tittar på tillsammans.

Exempel på politisk bevakning

EU-parlamentsvalet och ett kommande nationalrådsval tar stor plats i den politiska bevakningen av Österrike, enligt Viktor. Han berättar att landet även har en stor spionskandal, där en tidigare tjänsteman inom säkerhetspolisen verkar vara inblandad i att ha läckt information till Ryssland.

– När det gäller Slovakien har den politiska bevakningen haft stort fokus på vårens presidentval. Landet har en regering sedan oktober 2023 som utåt sett agerar lite mer skeptiskt till Ukraina och väst, så Slovakiens ställning är en stor fråga inom ramarna för EU. Det har också handlat om slovakisk pressfrihet och nu senast en del kontroversiella lagändringar gällande korruption. Vi har åkt till Bratislava nästan en gång i veckan för möten och konferenser.

Lärorikt om arbete på ambassad

Viktor upplever att han har nytta av sina studier på kandidatprogrammet i militärhistoria.

– Jag lär mig förstås om det breda arbetet på en ambassad, men jag får också upp ögonen för hur utrikesförvaltning och Regeringskansliet arbetar, och hur Sverige styrs och fungerar.

– Det jag försökte sälja in som mina styrkor – analysen och källkritiken – upplever jag har varit till nytta. Här appliceras de på en praktisk verklighet och inte historiska källor, men jag känner att de går att överföra ganska sömlöst. Jag kan till exempel granska förhållandena kring ett uttalande och analysera varför en viss person skulle vilja säga si eller så.

Särskilda intryck under praktiken?

En händelse som gjort stort intryck på Viktor Lindhé von Ehren var när han tillsammans med sin handledare åkte till Komárno i Slovakien för att träffa borgmästaren och diskutera utbildning, ungerska som minoritets- och utbildningsspråk och styret i kommunen.

– Min praktik omfattar mycket mer än att bara sitta i huvudstaden. Just den resan var särskilt spännande för mig som militärhistoriker med intresse för dubbelmonarkin Österrike-Ungern, för staden och dess fästning spelade en avgörande roll under ungerska revolutionen 1848-49. Ambassaden besöker även andra delar av landet när tillfällen ges, och samtalar med lokala företrädare.

Planerar masterstudier efter kandidatexamen

Efter sin kandidatexamen tänker Viktor fortsätta studera militärhistoria på masterprogrammet Krig, kultur och samhälle, också på Försvarshögskolan.

– Jag vill inte utesluta en karriär inom det akademiska, och det skulle dessutom vara givande att kunna ägna mer tid åt valbara kurser och få möjlighet till utlandsstudier. Och så vill jag skriva en uppsats till, för det ger den största friheten att fördjupa sig i en fråga man är intresserad av och upptar en fjärdedel av masterprogrammet.

Vilka drömjobb ser du framför dig?

– Myndighetsalternativen ser intressanta ut, och i framtiden kan jag tänka mig att hålla ett öga på de lediga jobb som Regeringskansliet publicerar.

– Diplomatprogrammet är intressant, så jag jobbar nog i den riktningen, men är väl medveten om att det finns massor av andra roliga saker att göra. Den spontana bilden av en historiker är kanske inte förknippad med myndighetsjobb, så det känns viktigt att framhålla att det går att välja den vägen. Det finns många möjligheter.

Mer om en termin utomlands