Sverige under coronapandemin: Ny analysmodell visar nyanser i internationella medienarrativ

I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur Sverige skildrades i internationell media under coronapandemins första år.

– På ytan kan det se ut som om det fanns likartade, ganska polariserade narrativ i alla de fem länder vi tittat på, men vid en närmre analys framträder intressanta skillnader, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap.

När covid-19 började spridas i mars 2020 fick Sverige ganska snart internationell uppmärksamhet för sin hantering av pandemin. Artikeln Logics of othering: Sweden as other in the time of Covid-19 analyserar hur nyhetsmedier i USA, Tyskland, Danmark, Norge och Finland formulerat narrativ eller berättelser om Sverige och landets hantering av covid-19-pandemin.

Övervägande negativ rapportering

– Sverige avvek, framför allt i början, och vi ville se på vilka olika sätt landets hantering skildrades och uppfattades i andra länder, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, som tillsammans med Linus Hagström, professor i statsvetenskap, och Magnus Lundström, doktorand i statsvetenskap, genomfört studien.

Vid en första anblick var mediebilden övervägande negativ i samtliga fem länder. I USA var rapporteringen polariserad och om den var positiv eller negativ berodde i hög grad på tidningens politiska profil.

– Något som var intressant i USA var att demokraterna och republikanerna helt bytte bild av Sverige under den här tiden. Demokraterna har tidigare varit ganska positiva till Sverige medan republikanerna under lång tid har ansett att Sverige varit ett förskräckligt land med höga skatter och så vidare. Men under coronapandemin var det plötsligt republikanerna som tyckte att Sverige var ett frihetligt föredöme, medan demokraterna menade att vi höll på med experiment på vår befolkning. Det här visar att Sverige i sig inte är så identitetsmässigt viktigt i USA, utan att landet används mer som ett verktyg i inrikespolitiska debatter, säger Linus Hagström.

I de tyska narrativen fanns spår av att Sverige kanske gjorde någonting som var positivt, även om en stor del av rapporteringen var negativ.

– Men här uppstod skillnaderna mer i relation till vad som faktiskt hände i Sverige och Tyskland under den här perioden. Vi fick intrycket att tidningarna var mer flexibla och verkligen ville förstå, snarare än att göra politiska poänger. Man hade ett mer analytiskt förhållningssätt, säger Charlotte Wagnsson.

I rapporteringen från Norge, Finland och Danmark återfanns både positiva och negativa aspekter, men på ett annat sätt än i USA och Tyskland.

– Man gav till viss del uttryck för en besvikelse på Sverige som var känslomässig, och att Sveriges agerande hotade den gemensamma nordiska identiteten, eller relationerna inom Norden. Men vi såg även ett värnande om den gemensamma nordiska identiteten som innebar att man ville visa omsorg och empati med Sverige, säger Linus Hagström.

Analysmodell ger fler nyanser

Utifrån resultaten av narrativanalysen, som omfattar omkring 330 nyhetsartiklar, utformade forskarna ett nytt ramverk för att analysera fenomenet "othering", eller andrafiering. Begreppet definieras som synen på en annan person eller grupp som olik och främmande för en själv.

– När vi gick tillbaka till litteraturen blev det tydligt att Sverige var ”den andre” i det här sammanhanget. Att Sverige blev det handlar förvisso om landets coronapolitik, men inte enbart. Sverige har även en historia av att sättas under lupp när politiska frågor diskuteras, så Sverige som modell eller avskräckande exempel är ett övergripande narrativ som delvis ligger till grund för att landet fick så mycket uppmärksamhet, säger Linus Hagström.

Fyra olika typer av andrafiering

Analysmodellen visar bland annat hur betydelsefull ”den andre” är för landet och hur nyanserade narrativen är.

– I Norden är Sverige en betydelsefull granne, som är viktig för den egna identiteten, medan Sverige i sig inte är så viktigt i länder längre bort. Ett exempel på detta är rapporteringen i USA, där Sverige användes som exempel för att plocka politiska poänger, säger Charlotte Wagnsson.

Den amerikanska rapporteringen hamnar därför i kategorin ”strategisk andrafiering” i modellen. Den tyska medierapporteringen hade ett mer distanserat förhållningssätt till Sverige och utredde hur pandemin hanterades i landet. Den var också beredd att ändra sin bild beroende på omständigheterna. Detta förhållningssätt kategoriseras som ”analytisk andrafiering” i modellen. I Norge, Danmark och Finland kan två olika typer av andrafiering identifieras; känslomässig och nyanserad.

Ökar kunskapen om andrafiering

– Det här visar att det som på ytan ser ut som ganska polariserade narrativ – positiva och negativa – vid närmre analys framstår som relativt olika. Det finns också olika sätt att förstå dem. Det här är intressant inte bara för bilden av Sverige under coronapandemin utan också för att utöka vår kunskap om hur andrafiering fungerar som ett teoretiskt begrepp, säger Linus Hagström.

– Hur medier, debattörer eller statliga aktörer använder de här olika typerna av andrafiering kan också få olika konsekvenser. Om man till exempel ägnar sig åt känslomässig andrafiering kan det stärka den egna identiteten, men det kan skapa konflikter med andra. Även strategisk andrafiering kan leda till konflikter och stärka ideologisk polarisering, medan analytiskt andrafiering däremot kan ge goda insikter till exempel inför policybeslut, säger Charlotte Wagnsson.

Josefin Svensson