Sverige skildras mest negativt av de nordiska länderna i rysk media

Det finns stora skillnader i hur de nordiska länderna skildras av den ryska nyhetsorganisationen Sputnik. Sverige sticker ut och beskrivs mycket mer negativt än grannländerna Norge, Finland och Danmark.

En studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of International Communication undersöker den ryska statligt styrda nyhetsorganisationen Sputniks narrativ om de nordiska länderna.

– Vi ser väldigt stora skillnader. Sverige skildras på ett mycket mer negativt vis än sina grannar medan Finland är det land som beskrivs mest positivt, följt av Norge, säger Edward Deverell, universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och studiens huvudförfattare.

Samtidigt finns det en viss standardisering i hur samtliga nordiska länder skildras av den ryska nyhetsorganisationen.

– Det är berättelser som slår an hos mottagaren och handlar om misslyckanden och förfall, framför allt på en moralisk nivå, säger Edward Deverell.

Geografisk närhet och historia

Att både Finland och Norge gränsar till Ryssland kan vara en förklaring till den mer positiva eller neutrala bilden av länderna, liksom i det finska fallet den gemensamma historien och en lång tradition av närmare relationer, menar Edward Deverell. I Danmarks fall visar studien att det kanske inte egentligen är Danmark i sig som är målet för det negativa berättandet, utan att det snarare är ett sätt att visa på splittring inom EU.

– Här pekar berättarens perspektiv på att EU är roten till mycket av det onda som sker i det danska samhället, säger Edward Deverell.

Flera scenarier ger en övergripande bild

Studien är en kvalitativ narrativanalys av digitala nyheter som Sputnik publicerat under åren 2014-2019. För att göra materialet hanterbart har forskarna riktat in sig på oktober månad och analyserat nyheterna utifrån specifika frågeställningar.

– Vi tittar bland annat på vilka aktörer som är involverade, vilken typ av händelse det handlar om, hur historierna förändras över tid, vilka problem som lyfts fram och vilka lösningar som föreslås.

Utifrån materialet blir ett antal olika scenarier tydliga som tillsammans skapar den övergripande berättelsen om respektive land som Sputnik vill förmedla.

– Om man inte tittar på de här berättelserna på en övergripande nivå under en längre tid är det svårt att se hur de utvecklas och hur vissa berättelser återkommer, säger Edward Deverell.

För Sveriges del ligger till exempel migrationsfrågan kvar år efter år, medan den i Norge, Danmark och Finland nästan helt försvinner efter 2015.

– I Danmark återkommer den till viss del, men i ett bredare perspektiv. Där handlar det inte bara om invandring från Mellanöstern utan mer om till exempel arbetskraftsinvandring från Östeuropa.

Vill förstå hur informationspåverkan bedrivs

Forskarna tar inte ställning till om de berättelser som förmedlas är sanna eller inte, utan studien är ett sätt förstå hur informationspåverkan bedrivs och hur man kan få syn på de processer som sker. Forskarna analyserar även syftet med informationspåverkan, till exempel hur stater med hjälp av medienarrativ kan försöka underminera internationell säkerhet.

– Informationspåverkan är ett begrepp som både forskarvärlden och praktikervärlden brottas med. Det har egentligen funnits i alla tider, men nu med sociala medier yttrar det sig väldigt annorlunda jämfört med hur det var tidigare. Vi tycker därför att det finns skäl att ta fram verktyg så att man kan förstå och tolka de här till synes rätt svårförstådda processerna som sker hela tiden, säger Edward Deverell.

Josefin Svensson

Publikation

Destruct, direct and supress: Sputnik narratives on the Nordic countries, Journal of International Communication:
https://doi.org/10.1080/13216597.2020.1817122

Relaterat material

Studien är en del av ett större forskningsprojekt om informationspåverkan som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Läs mer om forskning om informationspåverkan.