Försvarshögskolan värd för internationell försvarskonferens

Kriget i Ukraina, hanteringen av hybridhot och AI:s påverkan på försvarsdomänen. Det var några teman när Försvarshögskolan arrangerade årets upplaga av International Society of Military Sciences Conference.

Deltagare från närmare 50 länder samlades på Försvarshögskolan under den årliga konferens som ordnas av The International Society of Military Sciences, ISMS. Ansvaret för att arrangera eventet roterar med ordförandeskapet, och i år var det alltså Sveriges och Försvarshögskolans tur.

Under två och en halv dag presenterades ny forskning i olika konstellationer. Scaling Up, Learning Lessons, Ensuring Quality var temat för årets konferens, och flera seminarier berörde lärdomar och strategier från Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

En av deltagarna var Suzana Lampreia, officer i portugisiska marinen och forskare vid portugisiska Naval Academy, som också höll en dragning om logistik och dynamiskt underhåll. Konferensen är viktig eftersom Europa befinner sig i krig, menade hon.

– Vi i vänligt sinnade länder behöver dela våra perspektiv mellan oss. Vi får inte glömma vår historia, även om vi gjort det lite grann. Vissa tror att de alltid kommer ha fred.

Hybridhot och desinformation

Viktor Savchenko, ställföreträdande stabschef vid 30:e marininfanterikåren i Ukrainas försvarsmakt, berättade hur Ryssland använder sig av en mängd hybridhot för att uppnå sina militära och politiska mål. Några exempel är desinformation, korruptionsanklagelser och understödjande av konflikter i närområdet. Internationellt samarbete är ett av flera sätt att motverka hybridhotens effekter, enligt Viktor Savhcenko. Han lyfte också hur Ukrainas taktik ändras som följd av teknikutvecklingen.

– Nu används många robotsystem i frontlinjen, samtidigt som vi ser färre och färre människor. Samma situation gäller fienden. Det är svårt att överleva när du samlar fler än fem personer på ett ställe. De blir mål för vapen. Det kan vara mängder av drönare på samma gång, sa Viktor Savhcenko under en efterföljande paneldiskussion.

AI behöver nå genombrott

Konferensen avslutades med att Antoine Bousquet, docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, gick igenom hur AI kan väntas bidra till försvars- och säkerhetsområdet framöver. Efter några år av intensiv utveckling tycks hypen vara på väg att klinga av, enligt Antoine Bousquet.

– Nu blir vissa investerare rastlösa. Alla leker runt med Chat GPT och språkmodeller, men de har inte riktigt gått vidare. Var är nästa generation? Blir det mer av det vi redan har, eller något helt annat?

Människor är fortfarande bättre än AI på att lösa så kallade ARC-tester, ett slags IQ-test för AI, förklarade Antoine Bousquet. Han pekade på att militära miljöer är för oförutsägbara för att fångas av system som bara klarar väldigt specifika uppgifter.

– Vi behöver ett generellt genombrott i hur AI fungerar. Det är viktigt ta hänsyn till de områden där mänskliga hjärnor fortfarande är överlägsna. Vi vet inte om ett stort genombrott är nära förestående, och borde använda den tid vi har till att förbereda oss på eventuellt självständigt tänkande AI, sa Antoine Bousquet och rev ner långa applåder.

”Jag fick nya idéer”

Lukas Milevski som är biträdande lektor vid Leiden University i Nederländerna hade en dragning om metod för att studera militär strategi. Han deltog i konferensen för 14:e gången.

– Det är fint att träffa vänner igen. Det är också ett bra tillfälle att komma i kontakt med de rent praktiska sidorna av ett ämne. Det är officerare här, men också representanter för akademin, sa Lukas Milevski.

Aleksandra Gulasaryan, postdoktor vid King’s College London, uppskattade bredden av ämnen och att varje talare var tvungen att presentera sitt ämne på kort tid, innan diskussionerna tog vid.

– Det var så effektivt. Och det sammanförde människor, uppmuntrade oss att samarbeta. Ibland kan det vara isolerande att jobba i akademin.

Konferensen utgjorde en avslappnad miljö att testa tankar i, tyckte Aleksandra Gulasaryan, som bytt kontaktuppgifter med flera personer.

– Jag fick nya idéer, och jag har hittat en gästtalare. Det är ett väldigt värdefullt resultat.

Ger tillfälle att nätverka

Kjell Engelbrekt, dekan och professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt ordförande för ISMS, tycker att man nådde målet med konferensen. Syftet är att skapa utrymme för nätverksbyggande och korsbefruktning av kompetenser och idéer, menar han.

– Det här är en unik mötesplats för oss som är verksamma vid försvarshögskolor, där människor får mötas på ett naturligt sätt och diskutera med fokus på de militära dimensionerna. Det finns en självklarhet i den här gemenskapen, i vad som är fokus för oss, säger Kjell Engelbrekt.

Medlemmarna i ISMS är små demokratiska länder, vars perspektiv ofta saknas i den litteratur som används i undervisningen vid ländernas försvarshögskolor.

– En hel del av den kurslitteratur vi använder skrivs och publiceras i USA och Storbritannien, vilket tonar ned försvarsmakters erfarenheter i vår del av världen. Det är något vi kan rätta till här genom att generera texter som blir publikationer och sedan delvis kan användas som läromedel eller som del av forskningsprojekt.

Att fortsätta utbilda med kvalitet samtidigt som verksamheten skalas upp och kontinuerligt måste integrera färska lärdomar från pågående militära konflikter, är en stor utmaning, enligt Kjell Engelbrekt.

– Frågan om humaniora och dess plats i utbildningen är ett annat spännande tema. Allsidigheten i all militär utbildning är något man måste kämpa lite för, eftersom det ständigt tillkommer så mycket ny teknik.