Krigsspelet Vårflod: Angreppskrig på Finland och Sverige

Krigsspelet Vårflod är en övning på Officersprogrammets avslutande kurs. När krigsspelet startar är det fred, men det händer saker utanför normalbilden. Fientliga luftvärnsfregatter i Nordsjön, sabotage av infrastruktur, IT-attack mot hela Skandinavien och minor i Göteborgs inlopp.

Sent under krigsspelets första dag förklarar fienden krig. Nästa dag handlar om att avvärja angreppet. Den tredje dagen ska kadetterna försöka återta svenskt territorium och avbryta angreppet. Det är där vi möter dem – på den avslutande dagens morgon.

Klockan 8 börjar ordergenomgången nere i stabsövningshallen i källarplan på Försvarshögskolan. Rummet fylls med marin- och flygvapenkadetter, som för ovanlighetens skull är civilklädda. Det är fredagen inför långhelg, och många ska direkt vidare med tåg efter dagens slut. Så alltså: casual Friday.

En av de spelledande lärarna går fram och hälsar god morgon och välkomna till krigsspelets tredje och avslutande dag. ”Idag kommer vi ånga på. Högt tempo. Så håll det kort och koncist.” På filmdukarna längst fram i salen projiceras kartor och problemställningar när respektive vapenslag summerar lägesbilden och stakar ut riktningen framåt. ”Fienden har landstigit på Gotland och vill säkra led mot antingen Oxelösund eller Nynäshamn – vi vet inte vilket än. Det finns ingen amfibiebataljon i Nynäshamn, men vi vet inte om fienden vet om det.”

Krigsspelets nuläge

Ett stort grannland i öst har angripit Finland och Sverige. Igår landade fiendens fallskärmsjägarbataljonsstridsgrupp på Arlanda och Västerås flygplats. Anfallet understöddes med bomb- och attackflyginsatser mot svenska baser och sensorer. Även kryssningsrobotar användes i anfallet, och jaktsvep som synkroniserades med attackvågorna etablerade luftöverläge över södra och mellersta Sverige. Fiendens marina stridsgrupper dök bland annat upp i södra Östersjön, med syfte att blockera Nato. Samtidigt skedde ett angrepp mot Åland och Finland. För att bara nämna några saker. Det finns en del att göra…

Efter dagens första ordergenomgång delar studenterna upp sig i salar och klassrum och börjar arbeta. Marinkadetter och flygvapenkadetter samarbetar mot angreppet. Under respektive vapenslag är de indelade i grupper med stabsstrukturer, och de rör sig koncentrerat mellan rummen. Motståndarsidan spelas av två spelgrupper – en med lärare och en med kadetter som går pilotinriktningen.

Sverige ska lösa problemen

Staffan Granberg är universitetsadjunkt i krigsvetenskap och en av de lärare som ansvarar för övningen – och för ramberättelsen. Han poängterar att scenariot inte har någon koppling till synen på framtiden eller omvärlden, utan är skapat utifrån att det ska vara funktionellt.

– Det centrala i scenariot är att Sverige ska lösa problemen – det ska inte vara andra som löser problemen åt oss. Kadetterna får vara med om ett skeende som ligger ganska nära verkligheten när man försöker angripa ett annat land, och tanken är att skapa förutsättningar för rätt typ av problem att lösa. Den här typen av övning hade också kunnat användas för att utbilda riktiga förband och beslutsfattare.

Unik digital spelmiljö

Bakom krigsspelet finns Försvarshögskolans digitala spelplattform. Staffan Granberg ingår i den grupp som arbetar med spel på Försvarshögskolan, och med uppgiften att skapa en pedagogisk miljö för att öva militära problem, taktik och operationer.

– Vi har utvecklat en egen digital spelplattform som är skräddarsydd för den militära utbildningens behov. Den använder vi som motor för att driva samverkan och händelseutveckling. Jag vågar nog säga att det är världsunikt – det finns inga andra skolor som tagit fram en sådan. Det är svårt att svara på varför det inte finns på andra lärosäten, men jag kan konstatera att vi haft helt rätt förutsättningar.

Det mest komplexa krigsspelet

Studenterna på Officersprogrammet har genomfört flera krigsspelsövningar under sin treåriga utbildning. Några har varit på en eller två dagar, någon annan en vecka. Man börjar enkelt och lägger på fler lager, och det här är det sista och mest komplexa krigsspelet. Progressionen handlar inte om längden på övningen, utan om att nya problemområden introduceras. Det har gått från att kadetterna lär sig förstå basala kunskaper om den taktiska miljön, till utökad komplexitet med ledning och logistik.

För ett år sedan tog man klivet att integrera Luft och Marin, där Staffan Granberg och lärarkollegor byggt en hel progression utifrån respektive vapenslags taktik- och tillämpningsutbildning.

– Vitsen är att göra det tillsammans. Istället för att köra två parallella race, så ska marin- och flygvapenkadetterna bygga synergieffekter och stödja varandra. De lär sig analysera vilka parametrar som gör att flyg och marin kan agera samtidigt, och lär sig förstå andra system.

Han konstaterar att praktiska erfarenheter är det bästa sättet om man ska lära sig förstå taktik och operationer – och att krigsspelssimuleringen ligger tillräckligt nära en praktisk verklighet för att övningen ska vara verkningsfull.

– De ska tränas i att fatta beslut, och samtidigt få en känsla för alla olika konsekvenser som följer när man fattar fel beslut eller väntar för länge. Genom hela spelet handlar det om beslut på olika nivåer – från högre taktisk nivå till hur man strider, använder sensorer och nyttjar olika system.

Slutet på Officersprogrammet är början på nästa steg

Staffan Granberg och spelledningen ser inte krigsspelet i slutet på kadetternas tre år långa utbildning som slutprodukten på programmet, utan som en introduktion till något som de kommer arbeta vidare med under sitt yrkesliv.

– Man får inte svart bälte för att man är med en gång, men man ska utsättas för de här problemen och förstå att de finns. De kommer förstå viken typ av beslut som chefen och chefens chefs ska fatta, och den större förståelsen gör att man skickar rätt rapport uppåt. Den helhetsförståelsen har de med sig framåt i karriären. För det är ju nu det börjar för dem.