Samtliga Sveriges universitets- och högskolerektorer, inklusive jag själv, har reagerat mot detta beslut i en skrivelse till regeringen. Vi avfärdar inte på något sätt behovet av säkerhetspolitisk kompetens vid lärosätena, utan vår huvudsakliga kritik är att det är principiellt problematiskt med en ökad politisk styrning över vilka som ges förtroende att sitta i lärosätenas styrelser – att lärosätenas viktiga autonomi riskerar att hotas. Den akademiska friheten är inget egenintresse utan både en kvalitetsfråga och en grundsten i upprätthållandet av det demokratiska systemet och värnandet av mänskliga rättigheter – de grundläggande värden för vårt samhälle som säkerhetspolitiken också syftar till att skydda.

Som rektor på Försvarshögskolan ser jag ett stort behov av att stärka den säkerhetspolitiska kompetensen i hela samhället – inte minst vid Sveriges lärosäten som spelar en avgörande roll i samhällets kompetens- och kunskapsutveckling. Försvarshögskolan arbetar också mycket hårt för att främja denna kompetensutveckling genom vår forskning, våra utbildningar, och genom att våra experter delar med sig av sin kunskap till en bredare publik i olika medier i stort sett varje dag.

Försvarshögskolan är också, som ett specialiserat lärosäte inom försvar, krishantering och säkerhet, pådrivande för att höja den säkerhetspolitiska kompetensen inom universitets- och högskolesektorn. Det har under de senaste åren skett en utveckling inom sektorn och jag upplever idag ett stort stöd och växande förståelse för dessa frågor. Några exempel på detta är att jag de senaste åren ingått som ledamot i SUHF:s expertgrupper för internationaliseringsfrågor och samverkan. Det uttalade motivet till att jag bjöds in till dessa expertgrupper var att få in de säkerhetspolitiska perspektiven i SUHF:s arbete med ansvarsfull internationalisering, migrationsfrågor, relationer till problematiska länder, samt samverkan med både näringsliv och myndigheter i Sverige och världen.

I samband med invasionen av Ukraina var jag med och formerade en geopolitisk expertgrupp med syfte att vara rådgivande till lärosätena kring frågor om globala relationer och arbetet med ansvarsfull internationalisering. Vid årsskiftet inrättades ytterligare en arbetsgrupp inom SUHF ledd av Johan Schnürer, rektor vid Örebro universitet och mig, som syftar till att främja lärosätenas bidrag till kompetensförsörjningen av totalförsvaret. Inom SUHF finns en rad andra grupper som arbetar med säkerhetsfrågor – inte minst fastighets- och säkerhetsgruppen och arbetsgruppen för informationssäkerhet, inklusive IT/cybersäkerhet.

Jag har det senaste året också bjudits in till flera lärosäten för att prata om säkerhetsläget och lärosätenas bidrag till totalförsvaret. Jag upplever att den existerande kompetensen om säkerhetspolitiska perspektiv och totalförsvaret varierar men att intresset och utvecklingsviljan är väldigt stor. Jag ser framför mig att lärosätena kommer att spela en stor roll för att främja totalförsvaret, och ett demokratiskt och robust samhälle som kan stå emot alla typer av utmaningar.

Hela samhället behöver ökad kunskap om, och metoder för att förhålla sig till, de säkerhetspolitiska hoten mot Sverige. Lärosätena är inga undantag. Jag ser därför fram emot att fortsätta främja detta arbeta på ett sätt som också garanterar och stärker den akademiska friheten och våra grundläggande demokratiska värden. Från mitt perspektiv behöver det ena inte ske på bekostnad av det andra.