Fokus på smygande kriser

Klimatförändringar, pandemier och cyberattacker. Det är exempel på så kallade smygande kriser som om de inte hanteras i tid kan få förödande konsekvenser. En forskargrupp vid Försvarshögskolan studerar nu hur dessa kriser ska kunna identifieras och stoppas innan det är för sent.

Gemensamma nämnare för de smygande kriserna är att de har ett långsamt händelseförlopp, saknar en tydlig början och slut och att de ofta inte låter sig hindras av nationsgränser. Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att nationella myndigheter ofta känner till dessa kriser men reagerar först när de når gränsen, vilket var fallet under migrationskrisen 2015.

— Vi talar om globala, permanenta kriser som får lokala utbrott (eng. translocal crises). Men oftast behandlar nationella myndigheter bara symtomen istället för de underliggande globala orsakerna, säger Magnus Ekengren.

— För gränsöverskridande, smygande kriser behövs det internationella och överstatliga beslut, regler och förmågor samt ett mer långsiktigt tänk.

Magnus Ekengren har tillsammans med professorerna Arjen Boin, Leidens universitet, och Mark Rhinard, Utrikespolitiska institutet, fått över 12 miljoner kronor i anslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att studera de smygande kriserna. Forskningsprojektet löper på fyra år och forskarna kommer att studera hur utdragna samhällsstörningar utvecklas i tid och rum. Målet är att forskningen ska mynna ut i rekommendationer som kan användas av praktiker och beslutsfattare.

— Coronaviruset var länge en smygande kris för länder som drabbades sent av större utbrott, säger Magnus Ekengren.

Ett av problemen med de smygande kriserna är att de kan gå under den politiska radarn under lång tid så länge som de inte uppfattas som särskilt stora samhällshot. Först när problemen väl har växt sig så stora att de övergår till ”traditionella” kriser, som exempelvis de omfattande skogsbränderna i Australien 2019/2020, reagerar myndigheterna. Störningar inom våra kommunikations-, betal- och cybersystem är andra smygande kriser som inte hanteras.

Tilliten står på spel

På så sätt kan de smygande kriserna smyga vidare med allvarliga konsekvenser som följd. Förutom de skador som exempelvis smittsamma sjukdomar och skogsbränder orsakar på såväl hälsa som ekonomi riskerar även allmänhetens förtroende för myndigheter och beslutsfattare att ta rejält stryk.

— Om inte politiker och myndigheter blir bättre på att hantera de här kriserna kan det bli ett enormt underkännande av våra statsmakter, vilket bäddar för mörka krafter. Det kan verkligen urholka demokratin, säger Magnus Ekengren.

En anledning till att politiker inte hanterar de smygande kriserna på det sätt som krävs för att stoppa dem är enligt Magnus Ekengren att det finns en brist på långsiktigt tänkande och internationella förmågor då det kommer till hanteringen av kriser som pågår under lång tid.

— Politiker sitter bara på fyra år och har endast ansvar för nationell beredskap och då saknas det tyvärr incitament att agera, säger han.

Ledarskapet viktigt

Andra orsaker till att det kan vara svårt att hantera smygande kriser är det faktum att om en beslutsfattare definierar ett fenomen som en kris infinner sig också förväntningarna på att vederbörande kommer att göra något åt saken. Att äga frågan och ta på sig ansvaret för att lösa krisen kan leda till att man själv får bära hundhuvudet om ansträngningarna inte lyckas.

— Därför är det så viktigt med ett gott ledarskap, med ledare som vågar ta ansvar.

Magnus Ekengren anser också att dagens myndigheter är stöpta i ”nationalstatsstuprör” vilket förhindrar den överlåtelse av självbestämmande från det nationella planet till den överstatliga nivån som han anser krävs för att få till stånd effektiva krishanteringsmekanismer.

— Det handlar mycket om att skapa förståelse för hur sammanlänkade vi är på ett europeiskt och internationellt plan. Det är klart att nationalstaten, som skapades av Gustav Vasa på 1500-talet och som byggde på gränsdragningar, inte har kapacitet för att hantera den här typen av gränsöverskridande kriser.

För att skapa den förståelsen anser dock Magnus Ekengren att det även där krävs ett tydligt europeiskt ledarskap som kan förklara för EU-medborgarna varför de ska ge upp sin nationella suveränitet och exempelvis satsa pengar på ett gemensamt brandflyg för unionen, eller gemensamma lager för vaccin och läkemedel.

— Kostnaden för ”icke-Europa” inom krishanteringen är stor! Vi tjänar alla på europeiska kapaciteter. Hur mycket skog skulle vi ha kunnat rädda i Sverige 2014 och 2018 om EU haft de brandflyg som föreslagits av EU-kommissionen sedan länge men som medlemsstaterna, inklusive Sverige, motsatt sig? Det är vad beslutsfattarna behöver förklara för medborgarna. Det handlar också om tillit. Om vi vill ha ett samhälle med alla de positiva sidor som öppna gränser ger måste vi också vara beredda att lägga de resurser som krävs för att hantera de negativa sidorna av öppenheten.

För att skaffa sig en bättre förståelse för de smygande krisernas dynamik genomför forskargruppen ett stort antal djuplodande fallstudier. Även om den globala uppvärmningen är det främsta exemplet på en smygande kris är inte forskarna främmande för så vitt skilda ämnen som gängkriminalitet, antibiotikaresistens, terrorism och bidöd.

Objektiva och subjektiva hot

En aspekt som Ekengren och hans kollegor vill titta närmare på är kopplingen mellan ett objektivt hot – som spridningen av ett virus - och den subjektiva förståelsen av hotet.

— Vi vill bland annat undersöka vilka hot som uppmärksammas och hur snabbt den smygande krisen måste växa för att politikerna ska vidta åtgärder. Att undersöka om det går att hitta något mönster för hur synkroniseringen ser ut mellan det objektiva och subjektiva kommer att vara väldigt centralt framöver. En bättre förståelse kan ge en ny grundval för hur vi skall ta oss an smygande kriser och skapa incitament för tidigare insatser än idag.

Samtalet med Magnus Ekengren tar sig emellanåt en filosofisk ton där frågorna är fler än svaren. När startade egentligen den globala uppvärmningen? När började den svenska gränskontrollkrisen 2015? Var Cambridge Analytica-skandalen den stora krisen, eller var den bara en indikation på något mycket större som ännu inte har inträffat?

— Vi har inga svar nu, men vi tycker att det behövs ett projekt som lyfter de här frågorna och filosoferar kring dem för att ompröva hur vi ser på vad som utgör en kris, samtidigt som vi arbetar fram rekommendationer som rör exempelvis omprioriteringar inom det praktiska krisförebyggande arbetet, säger Magnus Ekengren.

Även om de smygande kriserna härbärgerar många komplexa frågeställningar menar Magnus Ekengren att det finns ett huvudtema som hanteringen av smygande kriser kokar ned till:

— I sin mest grundläggande form handlar det här projektet om att sätta fokus på långsiktighet, för vi ser ju vad kortsiktiga åtgärder leder till.

Text: Vera Häggblom

Mer om forskningsprojektet

På hemsidan för European Societal Security Research Group kan du läsa mer och se en film om forskningsprojektet om smygande kriser. Där finns även artikeln The Corona Virus: a creeping crisis? som skrivits av Magnus Ekengren och hans kollegor.

Publikation

Hiding in Plain Sight: Conceptualizing the Creeping Crisis (Boin, Ekengren, Rhinard)

Nyhet på fhs.se

Tolv miljoner till forskning om hoten från smygande kriser