Varför är mobiltelefoner så viktiga för människor på flykt?

Syriska flyktingar i Libanon lever i stor fattigdom och med ytterst begränsad rörelsefrihet och tillgång på samhällsservice och arbete. Tillgång till en mobiltelefon är avgörande för att kunna återskapa och upprätthålla sociala nätverk som slagits sönder genom flykten från hemlandet. Samtidigt visar ny forskning hur mobiltelefoner är kostsamma och osäkra investeringar som i värsta fall kan leda till ojämn konkurrens om knappa resurser. 

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig drygt 70 miljoner människor på flykt i världen. Trots det saknas mycket kunskap om flyktingars villkor och vilka insatser som erbjuder bäst stöd.

Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, har tillsammans med forskarna Lotta Hultin och Magnus Mähring från Handelshögskolan i Stockholm undersökt hur teknologi och innovation har förändrat levnadsvillkoren för syriska flyktingar i Libanon.

— Många flyktingar har i dag tillgång till en mobiltelefon, men det har gjorts väldigt lite forskning om hur mobiltelefoner hjälper flyktingar att trygga sin försörjning och hantera en tillvaro där personliga kontakter ofta har stor betydelse. Vi valde att fokusera på Libanon där det bor 1,5 miljoner syriska flyktingar. Under vår forskning tillbringade vi sex veckor i Libanons norra och östra gränsområden och intervjuade syriska flyktingar i informella tältläger nära byar och städer, berättar Markus Göransson.

Mobiltelefoner som motmedel mot utsatthet och isolering

Markus Göransson berättar att syrier i Libanon utsätts för olika former av diskriminering av landets myndigheter, militär och polisväsende, och att livet i lägren präglas av mycket stor fattigdom och utsatthet.

— Många har inte råd att skicka sina barn till skolan, familjer tvingas skuldsätta sig för att ha råd med mat, hyra och sjukvård och många bär på fruktansvärda minnen från kriget. Det finns också en stark känsla av osäkerhet och avsaknad av framtidshopp. Man lever ofta en dag i taget och har i många fall gjort det i fem, sex, sju år.

Forskningen visar att mobiltelefoner har en avgörande roll för att återskapa sociala kontakter som gått förlorade till följd av kriget, men också för att upprätthålla och bygga nya nätverk i den nya miljön – med till exempel hjälparbetare, sjukvård och grannar.

— Man kan konstatera att syriska flyktingar i Libanon med tiden har byggt ut sina kontaktnät, både med det omgivande samhället och med andra flyktingar. De har kunnat göra det delvis tack vare att de har haft tillgång till mobiltelefoner, vilket över 90 procent av de syriska flyktingarna i Libanon har enligt en studie.

Vad innebär mobiltelefonen ytterst för flyktingars mänsklighet? Med avseende på värdighet, sociala aspekter och säkerhet?

— De flesta syriska flyktingar i Libanon saknar uppehållstillstånd och arbetstillstånd. De måste arbeta svart för att försörja sig och manliga flyktingar som lämnar sina läger riskerar att bli gripna av libanesisk polis eller militär. Mobiltelefoner tillåter människor att sköta livsviktiga kontakter med arbetsgivare, sjukvård och andra utan att löpa risk att bli gripna genom att lämna lägren. De får med andra ord en digital rörelsefrihet och handlingsfrihet och kan till viss del undvika de fysiska och juridiska begränsningar som de lever under. De återfår lite kontroll över sin tillvaro. Syriska flyktingar i Libanon lever spritt över hela landet, på många olika orter, ofta i tält, garage, rum i lägenheter eller andra informella bostäder. Det är vanligt att man byter bostad. Hjälporganisationer är därför helt beroende av mobiltelefoner för att kunna hålla kontakt med flyktinghushåll och veta vem som behöver vilken hjälp och var den personen befinner sig.

Markus Göransson menar också att för många syrier är mobiltelefonen en otroligt viktig länk till hemlandet, till det liv man en gång hade, till släktingar och vänner som ännu lever.

- Man delar foton och musik från Syrien med varandra, skrattar och umgås med varandra på WhatsApp och Facebook. Skärvor av livet man en gång levde finns på ett sätt bevarade tack vare mobiltelefonen. Det hjälper människor att bevara sin identitet och värdighet.

Krav på telefonnummer innebär problem

Samtidigt som mobiltelefoner ökar flyktingars möjlighet att kunna påverka sin situation och till social samvaro finns baksidor. En mobiltelefon kan innebära en stor och osäker investering i ett redan ansträngt läge, och kan i värsta fall leda till ojämn konkurrens om knappa resurser.

— Kostnaden för att använda en mobiltelefon är ett stort problem. UNHCR uppskattade 2017 att syriska flyktinghushåll i Libanon spenderade 23 dollar på sina mobiltelefoner varje månad. Det är en mycket stor utgift för människor i fattigdom. I Libanon måste mobilanvändare dessutom fylla på sina kontantkort varje månad med minst 9 dollar för att inte förlora sina telefonnummer och med dem sin länk till UNHCR. Det innebär att flyktingar måste prioritera att spendera pengar på sina mobiler även när de inte har råd. Om ett hushåll inte har en fungerande mobiltelefon är det oftast ett tecken på att det befinner sig i mycket djup utsatthet.

Finns det några slutsatser från studien som kan leda till konkreta åtgärder?

— En sak som jag har påtalat för UNHCR är att de måste sluta kräva av syriska flyktingar i Libanon att de ska ha ett aktivt libanesiskt nummer för att de ska kunna fortsätta vara registrerade hos dem. De flesta syriska flyktingar, precis som de flesta libaneser, kommunicerar helst via WhatsApp, vilket är mycket billigare än det libanesiska mobilnätverket. WhatsApp kan man använda utan att man har ett libanesiskt nummer. På grund av UNHCR:s regler betalar många syriska flyktingar varje månad för att deras libanesiska nummer ska fortsätta vara aktiva. Det drabbar de allra fattigaste flyktingarna mest. Många hjälporganisationer är medvetna om problemet men det tycks ändå finnas ett mönster i Libanon av att de icke-uppkopplade flyktinghushållen glöms bort.

Publikation

‘The phone means everything.’ Mobile phones, livelihoods and social capital among Syrian refugees in informal tented settlements in Lebanon. (Göransson, Hultin och Mähring).

Artikeln kan läsas i sin helhet på tandfonline.com