Nyfikenheten leder vägen

Linus Hagström har gått från ett smalt forskningsfokus med siktet inställt på japansk utrikes- och säkerhetspolitik till en bredare forskningsagenda inom det statsvetenskapliga fältet. I framtiden hoppas han kunna ta hjälp av artificiell intelligens för att analysera hur den globala spridningen av berättelser påverkar internationell politik.

Just nu har Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ett tiotal forskningsartiklar på gång. En gemensam nämnare för många av projekten är att de på olika vis rör narrativ och hur berättelser om olika skeenden förmedlas och utövar makt.

– När jag började forska var mitt arbete väldigt japancentrerat. Vid den tiden fanns det en föreställning om att Japan inte var en normal stormakt, och det var något jag försökte utmana – varför förstår man inte Japan som en stormakt?

Hans intresse för Japan kommer ursprungligen från kampsporten aikido, som han började utöva i 14-årsåldern.

– Jag tränade på ganska hög nivå och startade senare min egen klubb. Jag började också läsa japanska och det ena ledde till det andra.

Undersöker hur kollektiva identiteter skaps

Hans forskning har fortfarande beröringspunkter med Japan och Östasien, men har vidgats till mer generell teori om internationella relationer, svensk säkerhetspolitik och även metodfokuserad forskning.

– Min forskning har mer och mer kommit att handla om hur kollektiva identiteter skapas, inte bara genom narrativ utan också hur människor disciplineras och hur den disciplineringen hänger ihop med säkerhetspolitik.

I sin forskning om Japan och landets relation till Kina upptäckte han att det uppstår berättelser om hur de olika länderna agerar. Berättelserna sprids ofta med egen kraft, inte minst i media.

– Det är inte alltid så att de här berättelserna är baserade på fakta, men de är inte heller nödvändigtvis exempel på medveten desinformation. Berättelserna hänger upp sig på tidigare berättelser och hjälper människor att skapa mening kring det som händer.

Som exempel berättar Linus Hagström om en specifik händelse när två japanska kustbevakningsfartyg kolliderade med ett kinesiskt trålarfartyg i omtvistat territorium i östkinesiska havet 2010. Efter händelsen satte sig en tolkning i både internationell och japansk press, och även i det japanska parlamentet, om att Japan hade ”förlorat” incidenten och att Kina hade ”vunnit”.

– Det var spännande att se hur snabbt de här berättelserna fick spridning och på något vis blev facit för vad som hade hänt, och med vilka konsekvenser.

När Linus Hagström sedan analyserade beståndsdelarna i berättelserna visade det sig att mycket inte stämde. Vissa saker som togs för givna hade inte hänt, eller så fanns det inget sätt att verifiera dem.

– De här narrativen levde rätt mycket sina egna liv och påverkade väldigt mycket. De hade inverkan på försvarsbeslut och japanska och kinesiska truppförflyttningar, men också på vad människor i respektive lands tilläts säga och inte säga om frågan.

Nya möjligheter med artificiell intelligens

Linus Hagströms forskning baseras på både textanalys och intervjuer. Han har intervjuat både högt uppsatta beslutsfattare i det japanska parlamentet och personer som råkat illa ut på grund av avvikande uppfattningar. Han har även analyserat till exempel debatter i det japanska parlamentet, nyhets- och ledarartiklar och japanska skolböcker i samhällskunskap. I framtiden hoppas han kunna fånga berättelser på ett mer effektiv sätt med hjälp av språkteknologi och artificiell intelligens.

– Eftersom det finns en koppling mellan de berättelser som sprids och det säkerhets- och försvarspolitiska handlingsutrymme som stater har, skulle jag vilja hitta ett sätt att spåra berättelsernas spridning i tid och rum utan att behöva handkoda allt material.

Han drivs av att utmana sig själv och att testa nya metoder och frågeställningar. Men att bli professor var aldrig något uttalat mål.

– Jag ser det mer som att det är en konsekvens av mitt arbete. Jag har massor av idéer och gillar att göra det lite svårt för mig. Jag skickar sällan artiklar till samma tidskrifter två gånger och provar ofta nya format. Det är också det jag uppskattar med det här yrket, att ens nyfikenhet kan få fritt spelrum! Sedan tycker jag också att det jag håller på med är viktigt och hoppas att det jag skriver ska leda till nya insikter.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i statsvetenskap

Aktuell med: Artikeln ”Disciplinary Power: Text and Body in the Swedish NATO Debate” som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cooperation and Conflict

När jag är ledig: Tittar jag mycket på fotboll, som även båda mina barn spelar.

Senast lästa bok: Skönlitteratur: Fjärilsvägen av Patrik Lundberg. Forskningslitteratur: Making Identity Count: Building a National Identity Database av Ted Hopf och Bentley B. Allan.

Dold talang: Ganska skicklig på att hitta prisvärda stugor i topplägen att hyra under skolloven.

Jag diskuterar gärna: Politik, vilket som statsvetare kanske inte är så konstigt.

Min drivkraft som forskare: Att destabilisera dominerande föreställningar och att utmana mig själv.