De forskar om motståndet mot kriget i Ukraina

När Rysslands invasion av Ukraina var ett faktum beslöt Arita Holmberg och Aida Alvinius att lägga sina pågående forskningsprojekt på is för att fokusera på det som händer i Ukraina. Tolv dagar efter krigsutbrottet den 24 februari har de ett färdigt utkast till en vetenskaplig artikel som fokuserar på externt icke-statligt motstånd kopplat till kriget.

– Jag tror att i princip hela Försvarshögskolan följer det som händer i Ukraina timme för timme. Som forskare analyserar vi det vi ser på olika sätt och reagerar på sådant som avviker eller är oväntat, och i sådana här situationer kan det ibland kännas frustrerande att forskningen tar så lång tid, säger Arita Holmberg, docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Hon och kollegan Aida Alvinius, docent och universitetslektor i ledarskap och ledning, har ett etablerat forskningssamarbete och har tidigare skrivit artiklar tillsammans baserade på aktuella skeenden.

Ge ett nytt perspektiv

– Några av våra mest citerade artiklar bygger på aktuella händelser, som #me too och Greta Thunbergs klimatprotester. Vi får kraft och energi av att arbeta på det här sättet. I det här fallet kände vi att vi ville försöka skriva en artikel, både för att tillföra ett nytt perspektiv men också för att hantera vår egen frustration över det som pågår i Ukraina, säger hon.

De hade båda en idé om att fokusera på icke-statligt motstånd mot kriget eftersom de tyckte att de såg så många nya aspekter under kort tid. Men hur genomför man forskning under pågående krig?

– Det är något av en vetenskaplig utmaning. Man kan ju inte riktigt göra som man brukar, till exempel när det gäller datainsamling. Vi vet inte heller hur det kommer att sluta och måste därför hitta akademiska former för att prata om ämnet på ett sätt där det inte framställs som att vi har ambitionen att komma med fasta slutsatser.

Lösningen i det här fallet blev en artikel som presenterar ett förslag på ett analytiskt ramverk för att fånga externt icke-statligt motstånd på ett nytt sätt.

– Vi gör ingen fullständig empirisk studie utan illustrerar analysmodellen med exempel från medierapporteringen om Rysslands krig mot Ukraina, säger Arita Holmberg.

Många olika aktörer agerar samtidigt

Den befintliga forskningen om icke-statligt motstånd under krig är ofta inriktad på internt motstånd, det vill säga hur landets befolkning agerar, som till exempel gerillakrigföring. När det gäller externt motstånd och protester finns det studier som riktar in sig på demonstrationer, allmänhetens motstånd och hur det hanteras. Det finns också en stor litteratur som tittar på statligt motstånd, som till exempel vilka effekter sanktioner kan få.

– Forskningen har också analyserat hur media framställer konflikter och motstånd, men det vi reagerade på var att vi såg så väldigt många olika aktörer som agerade samtidigt under en väldigt kort tid, förklarar Arita Holmberg.

De riktade därför in sig på att kategorisera de olika aktörerna i det analytiska ramverket för att få syn på vad som sticker ut och avviker.

– För att fånga bredden har vi har kategoriserat aktörerna i fyra grupper; individer, grupper, organisationer och metaorganisationer, säger Arita Holmberg.

På individnivå återfinns privatpersoner som till exempel protesterar i sociala medier och deltar i demonstrationer, samt kända personer inom till exempel idrott och kultur som manifesterar på olika vis.

– När det gäller grupper ser vi ett fenomen som vi tycker är lite nytt, det är hackergrupperna med bland annat den löst sammansatta gruppen Anonymous som snabbt förklarade cyberkrig mot den ryska politiska ledningen, säger hon.

I kategorin organisationer ingår framför allt företag men också ideella organisationer. Metaorganisationer grupperar sammanslutningar av föreningar, som till exempel Fifa och Eurovision.

– Här kan man argumentera för att det kan finnas en statlig koppling till dessa organisationer, men vi menar att den tydligaste länken är till det civila samhället och föreningslivet i den här kategorin, säger Arita Holmberg.

Former för motstånd

Nästa fokusområde i analysmodellen är formerna för externt, icke-statligt motstånd. Det handlar om protester, övertalning, bojkott, sabotage och att en privatperson eller ett företag tillhandahåller en kapacitet som kan vara avgörande, som när entreprenören Elon Musk säkrade trådlöst internet via satellit till Ukraina.

– Situationen där Elon Musk bidrog med internetuppkoppling på förfrågan från Ukrainas politiska ledning är något vi inte sett tidigare. Det är något som kan få stor effekt och påverka skeenden eftersom det ger möjligheter till kommunikation.

En annan aspekt som sticker ut, trots att forskningen inte är baserad på ett så stort underlag, är motståndet från hackergrupperna som hävdar att de bland annat släckt ned ryska hemsidor kopplade till regeringen.

– Det verkar vara ett väldigt intensivt motstånd som samtidigt är löst sammansatt och inte så koordinerat, i alla fall utifrån de analyser vi haft tillgång till. Det är ett oerhört spännande fält av icke-statligt motstånd som vi ser, säger Arita Holmberg.

Kartlägger det som händer

Tanken med analysmodellen är att den ska kunna användas för att få grepp om vad som händer och ge en bredare mer rättvisande bild av det externa icke-statliga motståndet.

– Modellen har förstås sina begränsningar. Vi har till exempel tittat på en västerländsk kontext och kritiska röster skulle kunna ifrågasätta modellens generaliserbarhet i andra sammanhang. Den här dynamiken som sker hela tiden i ett pågående skeende är också svår att fånga, men man måste ju först kartlägga ett skeende och ställa fler frågor för att få hela bilden, säger Arita Holmberg.

Artikeln, som ännu inte är granskad i peer-review, ska nu skickas till en tidskrift för att förhoppningsvis publiceras vetenskapligt.

– Nu får vi se vad som händer. Vi har tur om artikeln kommer ut på den här sidan av året eftersom det är så långa är ledtider för vetenskapliga publiceringar. Men vi kan ju mobilisera oss snabbt och bidra med en pusselbit, säger Arita Holmberg.

Josefin Svensson