”Vi behöver ledare som ser oss och bryr sig om oss”

I kriser testas ledaren.
Hela världen har vänt sina blickar mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans ledarstil har hyllats.
– Han har ett utvecklande ledarskap. Forskning visar att den typen av ledarskap ger bäst resultat, säger Sofia Nilsson, ledarskapsforskare på Försvarshögskolan.

Världen har förvånats av ukrainarnas motståndskraft vid ryssarnas invasion. I centrum för motståndet står landets president, Volodymyr Zelenskyj, som gjutit mod i medborgarna med dagliga tal och uppdateringar på Instagram från presidentpalatset i Kiev. I inledningen av invasionen var många tveksamma till hur en president med en bakgrund som komiker skulle hantera den värsta kris en ledare kan ställas inför.

Men Zelenskyj har överbevisat sina tvivlare.

– Han praktiserar vad vi inom forskningen brukar kalla för ett utvecklande ledarskap. Det är den typen av ledarstil som forskningen visat ger bäst resultat. Det har varit omtvistat om den här typen av ledarskap fungerar som ett direkt ledarskap i krig eller i allvarliga krissituationer. Det kan vara svårt att inkludera och visa medarbetare omtanke när man ”står på fältet mitt i stridens hetta”. Men på högre nivåer i krig är det effektivt att vara en utvecklande ledare, det vill säga att leda imageorienterat och vara en förebild, säger Sofia Nilsson, docent och universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.

Att vara ett föredöme

Trots ett överhängande hot mot sitt eget liv har Zelenskyj valt att stanna i Kiev. Ett bra ledarskap byggs av symbolhandlingar, menar Sofia Nilsson. Det är genom dem som ledaren kan gjuta mod i folket. Att Zelenskyj valt att inte gömma sig skickar starka signaler.

– Det handlar mycket om att vara ett föredöme, att stå för det humanitära och grundläggande värderingar. Som ledare har man två olika påverkansprocesser. Den direkta och den indirekta. I ett krig är möjligheten till direkt påverkan begränsad, i stället får man använda sig av indirekta kanaler. Det här sköter han exemplariskt. Han är väldigt personlig och använder teknologin skickligt. Han talar till nationen i princip dagligen vilket har blivit väldigt viktigt i det här kriget.

Hur skapar man effektiv kriskommunikation?

– En stor del med kriskommunikation är ju att säkerställa allmänhetens väl och ve. Och i detta ligger väl kanske först och främst att man som ledare eller myndighet har en stor trovärdighet initialt, och att man i en specifik kris har en god bild av vad medborgare har för behov. Sedan att informera ärligt i rätt kanaler, och inte låta sig svepas med av känslor.

Psykologisk krigföring spelar roll

Sofia Nilsson pratar om den psykologiska krigföringen som en viktig aspekt av det här kriget. Joe Biden ska ha varit noga med att förekomma Vladimir Putin och offentliggöra vissa underrättelser innan invasionen inleddes, vilket avväpnade Putins argument för invasion och i förlängningen kan ha skadat de stridande ryssarnas moral.

Ledarna jobbar aktivt med att förstärka den egna eller försvaga motståndarens moral, något Zelenskyj visat prov på fallenhet för.

– Att Zelenskyj är komiker och folklig i grunden gör kanske att han uppfattas som väldigt autentisk. Jag tror inte att det är spelat. Det skulle vara svårt att upprätthålla den fasaden med tanke på de hot han själv utsätter sig för.

Destruktivt ledarskap

Putin har ett helt annat sätt att styra sitt land än Zelenskyj.

– När vi pratar om ledare som Putin brukar vi prata om ett transaktionellt negativt och ett destruktivt ledarskap. Det handlar om att ha en väldigt tydlig målbild att jobba gentemot, men det handlar också väldigt mycket om att kontrollera medarbetare. Putin använder bestraffning och rädsla som verktyg. Han leder genom att förtrycka och underminera oliktänkande. Han ger sin bild av sanningen och de som tycker olika förs bort eller arresteras.

Även om det varit ett effektivt sätt att leda i ett land som Ryssland finns det givetvis risker med ett ledarskap som vill ingjuta rädsla och osäkerhet, särskilt i krissituationer.

– I bästa fall får han personer att göra det han vill, men sannolikt inte med någon större motivation, utan på grund av rädsla. Och det har kommit rapporter om att soldater som skickats till Ukraina inte ens har vetat vart de är på väg. När de fått reda på var de ska – pratas det om att stridsmoralen sjunkit rejält.

Men hade Putin lyckats bättre med ett ledarskap som påminde Zelenskyjs eller vice versa?

– Det är såklart två helt olika saker. För Putin handlar det om att leda ett anfall som till stor del kanske är omotiverat, och för Zelenskyj handlar om ett försvar av ett land. Många experter ifrågasätter ju huruvida Putin agerar rationellt. Många kommer trots allt fram till att han gör det, men att han kanske inte riktigt har fått en sanningsenlig bild av hur världen förhåller sig. Mycket talar för att pengar som skulle till militären har förskingrats och utrustningen fungerar inte. Det tyder också på att ledarskapet initialt inte heller har fungerat så vidare bra.

Finns det några lärdomar att dra av detta för exempelvis en ledare på ett svenskt företag?

– Absolut. Det handlar om mellanmänskliga samspel och vad som motiverar oss människor. Och det är ju likartade processer, men i en mindre extrem kontext. Men även där behöver vi ledare som ser oss och som bryr sig om oss, och ledare som lever som de lär.

Johan Darin