Den militära diplomatin under luppen

Att vara befälhavare för internationella militära insatser handlar inte bara om att leda soldater. Ofta ingår även rollen som medlare, till exempel i konflikter mellan stridande parter eller när fredsavtal ska förhandlas fram. Hur den här typen av militär diplomati ser ut och fungerar är några av frågeställningarna som undersöks i ett aktuellt forskningsprojekt vid Försvarshögskolan.

– Medling och förhandling är arbetsuppgifter som man förväntar sig att civila diplomater ska utföra, men militärer behöver ibland ägna sig åt olika former av diplomati som kanske inte är så synlig och som skiljer sig från den civila diplomatin, säger Håkan Edström, docent och universitetslektor i statsvetenskap, som leder det pågående forskningsprojektet om militär diplomati vid Försvarshögskolan.

Kanaler för samtal och förhandling

Militär diplomati handlar ofta om att skapa kanaler för dialog. Ibland behöver man tona ned en konflikt eller skapa en neutral mötesplats där parter i en konflikt kan träffas.

– I ett land där det pågår en FN-ledd insats, eller där det kanske skett en militärkupp, kan det i vissa fall vara lättare för en militär ledare att prata med en annan general i stället för en civil diplomat, säger Håkan Edström.

Han ger flera exempel på när fredsavtal och avgörande uppgörelser i internationella konflikter slutits av militära företrädare, som när Japan kapitulerade i slutet av andra världskriget.

– Då var det general Mc Arthur som de kapitulerade till. Och när Tyskland delades in i ockupationszoner under andra världskriget var det fältherrar som gick över till diplomatrollen, säger han.

Rollen som befälhavare och medlare

Dennis Gyllensporre, generallöjtnant och docent i statsvetenskap, fick idén till forskningsprojektet efter sin tid som befälhavare för FN:s militära insats i Mali, Minusma, under åren 2018-2021. Som militär befälhavare för FN-insatsen var han inte bara chef för drygt 13 000 soldater, han ledde också den kommitté som var ansvarig för teknisk implementering av fredsavtalet mellan de tre parterna - den maliska övergångsregeringen och oppositionsgrupperna la Coordination des mouvements de l'Azawad (CMA) och la Platforme.

– Det här var ett avtal som undertecknades av samtliga tre parter i konflikten, och det var resultatet av förhandlingar som pågått under tre års tid, berättar han.

Han hanterade även incidenter som uppstod i samband med väpnade konflikter och hade många kontakter med andra länders försvarsmakter.

– Medlingsuppdragen kom att prägla min vardag, och det är något som jag har reflekterat en hel del kring efter att jag avslutade uppdraget.

Testa teorier om militär diplomati på verkligheten

Han skriver just nu på en bok om sina erfarenheter och tar idéerna vidare i det aktuella forskningsprojektet.

– I boken lyfter jag tankar och erfarenheter som syftar till policyrekommendationer, bland annat om hur FN skulle kunna arbeta vidare med det här på ett mer formaliserat vis. Boken ger också uppslag till teoribildning kring militär diplomati, och syftet med forskningsprojektet är bland annat att testa de här idéerna på verkligheten, säger han.

För att få bättre bild av vad militär diplomati egentligen är samlar de båda forskarna in empiriska erfarenheter, både genom att kartlägga vapenstillestånds- och fredsavtal som slutits de senaste 20 åren, och genom att intervjua befälhavare för internationella insatser i olika delar av världen. Under våren 2022 har de besökt FN-insatsen Untso i Mellersta Östern, och om allt går enligt plan ska de träffa befälhavare för FN-insatserna i Jemen, Libanon och Syrien, samt för OSSE:s insatser på Balkan och i Moldavien.

Känslig information och spänt säkerhetsläge

– Det är inte helt enkelt att samla in material eftersom det ofta handlar om känsliga uppgifter från förhandlingar. Så vi får gå varligt fram och respektera processerna. Det medför också ganska omfattande förberedelser, både när det gäller säkerhet och byråkrati i samband med resor i regioner där det råder konflikt, säger Håkan Edström.

Dennis Gyllensporre lyfter också säkerhetsaspekten och pekar på hur man lätt kan misstänkliggöras som forskare i känsliga miljöer. Han berättar om hur han vid ett tillfälle fick avbryta en resa i förtid eftersom det uppstått komplikationer när hans arbete missförstods.

– Det var både olyckliga och svåra omständigheter i ett känsligt och spänt läge. Missförstånden kunde emellertid lösas och situationen hanterades på ett bra sätt. Det vi är intresserade av är ju hur FN arbetar, inte vad de olika parterna i en konflikt gör på marken. Militär verksamhet är också ofta kopplad till sekretess och parter i en konflikt är extra vaksamma när det gäller hur information kan användas. Det är helt enkelt svåra miljöer att verka i som kräver en hel del av dem som åker ut, säger han.

Militär diplomati med andra verktyg

Att den militära diplomatin kan vara effektiv i vissa lägen beror bland annat på att den använder lite andra verktyg än den traditionella civila diplomatin.

– Militärer är vana att arbeta lösningsfokuserat och hitta vägar framåt när politiska processer stannat av. Men det återstår många frågor att besvara om hur det verkligen fungerar, säger Dennis Gyllensporre och fortsätter:

– Det finns nästan ingen forskning om militär diplomati, så förhoppningsvis kan det vi gör nu bidra till ny kunskap som kan komma till nytta inom FN och försvarsmakter i olika länder. Det finns i dag ingen konceptuell bas att stå på när viktiga medlingsuppdrag hanteras. Ytterst handlar det om den militära professionen och vad en officer ska klara av. Det räcker inte alltid att vara bra på att leda soldater, du behöver kanske också kunna medla och förhandla på en hög nivå i känsliga konflikter, säger Dennis Gyllensporre.

– Projektet syftar till att lyfta en tidigare osynlig del i officersgärningen, och förhoppningsvis är det något som kan plockas in i officersutbildningen framöver, säger Håkan Edström.

Josefin Svensson