Vad händer med hunden när kriget kommer?

I en vetenskaplig artikel analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur totalförsvaret utmanas av dagens normer kring förhållandet mellan människor och djur.
– Vi vill öka medvetenheten om behovet av anpassning till förändrade samhällsnormer för att skapa ett inkluderande och legitimt totalförsvar, säger Arita Holmberg.

Relationen mellan människa och djur har i hög grad förändrats sedan kalla kriget, då totalförsvaret senast organiserades.

– Våra relationer till djur är mycket mer individualiserade, i alla fall när det gäller våra husdjur. Men det är inget man tar hänsyn till i dagens totalförsvarskontext, säger Arita Holmberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, som skrivit artikeln tillsammans med Aida Alvinius, universitetslektor i ledarskap och ledning samt Miranda Holmberg, juridikstudent vid Uppsala universitet.

I dag är det nog få djurägare som skulle låta sitt husdjur klara sig på egen hand hemma vid händelse av kris eller krig, som till exempel rekommenderas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eftersom husdjur inte får tas med till skyddsrum.

– Vi har också sett hur människor som flyr kriget i Ukraina tar med sig sina husdjur. Därför ville vi utforska ett antal områden där djurens relationer med människor kan tänkas resa frågor och komma i konflikt med delar av totalförsvaret, säger Arita Holmberg.

Synen på säkerhet och djur som säkerhetssubjekt

De områden som analyseras i artikeln med hjälp av empiriska exempel handlar om synen på säkerhet, juridik i kris och krig samt utvecklingen av den sociala relationen mellan människa och djur. Resultaten från analysen pekar bland annat på att totalförsvaret fortfarande har en traditionell syn på säkerhet – med fokus på staten och territoriet – samt att ett totalförsvar som är utformat utifrån dessa premisser riskerar att stå inför flera utmaningar, bland annat en bristande legitimitet hos befolkningen.

– Skydd av djur och natur är en aktuell fråga, och det finns ingen anledning att tro att den skulle bli mindre angelägen under kris och krig, säger Arita Holmberg.

Normativa samhällsförändringar

Att totalförsvarsjuridiken inkluderar de normativa samhällsförändringar som sker är viktigt för att behålla legitimiteten och försvarsviljan hos befolkningen.

– Därför behöver vi diskutera djurens rättigheter, deras roll som säkerhetssubjekt och människors ansvar för djuren, säger hon.

Artikeln avslutas med tankar kring hur ett totalförsvar som inkluderar djur skulle kunna se ut, samt hur dagens totalförsvar i så fall skulle behöva förändras.

– Genom att utforska hur totalförsvaret kan förhålla sig till djur bidrar vi dels med att applicera teorier och alternativa perspektiv på säkerhet som inte tidigare använts för att analysera totalförsvaret, dels med nya idéer som kan öka medvetenheten om behovet av anpassning till förändrade samhällsnormer för att skapa ett inkluderande och legitimt totalförsvar.

Även djur bör inkluderas i totalförsvaret

Hur borde totalförsvaret vara utformat för att även ta hänsyn till djur?

– Till att börja med skulle djur behöva inkluderas som referensobjekt för säkerhet i den försvarspolitiska diskursen, och ges skydd inom ramen för totalförsvaret på samma sätt som civilbefolkningen, säger Arita Holmberg.

Det betyder att även djur bör inkluderas i totalförsvaret och tas med i planeringen, till exempel när det gäller plats i skyddsrum eller i samband med evakueringar.

Även om det kanske låter kontroversiellt att inkludera djur i totalförsvaret, menar hon att det egentligen inte skulle ändra så mycket i praktiken.

– De internationella erfarenheter som finns av kriser och krig tyder på att civilbefolkningen, och i många fall myndigheter, försöker göra allt de kan för att skydda sina djur. Vad som kan framstå som en radikal tanke kanske inte är så främmande när situationen väl uppstår.

Josefin Svensson