Hur reagerar vi på fientliga narrativ?

Med hjälp av experimentstudier undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur människor i olika länder reagerar på informationspåverkan.
– Vi vill förstå de psykologiska reaktionerna på strategiska narrativ bättre och få mer kunskap om vad som triggar olika typer av känslor, säger Aiden Hoyle.

I Aiden Hoyles tillfälliga kontor på Försvarshögskolan gapar bokhyllorna tomma, men i den forskningsstudie han arbetar med är det full aktivitet. Han är till vardags doktorand i psykologi vid Amsterdam University, men är under en månad på plats som gästdoktorand vid Försvarshögskolan i Stockholm. Tillsammans med Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, utför han experimentstudier som kombinerar psykologisk forskning med statsvetenskap för att ta reda på mer om hur människor i olika länder reagerar på informationspåverkan.

– Den psykologiska dimensionen av rysk statsstödd informationspåverkan har sällan studerats på djupet. Vi är intresserade av att förstå de psykologiska reaktionerna på strategiska narrativ bättre och vill veta mer om vad som triggar olika typer av känslor, säger Aiden Hoyle.

Studien genomförs som en enkät som går ut till statistiskt utvalda grupper i Sverige, Finland, Norge och Estland. I varje land är det omkring 1 500 personer som läser texter om det egna landet utformade efter olika narrativ, för att sedan svara på frågor om vad de känner när de läst texterna.

– Vi har kontrollgrupper i varje land som läser neutrala texter, och grupper som läser texter utformande efter fientliga narrativ, som liknar de narrativ som ofta sprids i ryska nyhetskanaler, säger Aiden Hoyle.

Grupperna tar alltså del av samma information, skillnaderna ligger i hur den presenteras.

Uppföljning av tidigare studie om fientliga narrativ

Det aktuella experimentet är en uppföljning av tidigare studier som undersöker hur människor i bland annat Sverige och Nederländerna reagerar på olika typer av texter. De resultaten pekade på att narrativen väcker negativa känslor, men att de inte hade några tydliga effekter på hotuppfattningar. Dessa studier visade också att vissa narrativ genererade mer ilska jämfört med neutrala narrativ.

– De här studierna är de första stegen mot att bättre förstå de psykologiska reaktionerna, men det krävs mer forskning för att få djupare kunskap om vilka känslor som väcks av fientliga narrativ, inklusive hur läsare kan påverkas om de utsätts för dem över en längre tid, säger Charlotte Wagnsson.

Ökad kunskap om narrativens effekter

Kunskap om hur människor reagerar på olika typer av narrativ är viktig för att öka kännedomen om det problematiska i att konsumera vissa typer av media. Ökad kunskap om narrativens effekter kan också vara till nytta om man vill utforma kampanjer som kanske skulle kunna motverka de negativa effekterna.

– Vi vet så lite om informationspåverkans effekter i dag, så all kunskap vi får från experimenten bidrar till att lägga pusslet, säger Aiden Hoyle.

Han pekar också på svårigheterna i att mäta effekterna av informationspåverkan.

– Det är till exempel svårt att veta vad vi egentligen kan mäta, och hur vi ska tolka resultaten. Det kan finnas många olika orsaker till att människor reagerar på ett visst sätt. Därför behöver vi mer data för att kunna dra korrekta slutsatser, säger han.

Resultatet från den aktuella studien väntas vara analyserade och klara framåt hösten, och de blir den avslutande delen i Aiden Hoyles avhandling.

– Efter disputationen hoppas jag kunna jobba vidare med forskningen om narrativ och informationspåverkan. Vi har flera projekt inplanerade och det finns mycket att göra inom fältet.