Den smarta mobilens roll i säkerhetsfrågor

I sin avhandling undersöker Håvard Rustad Markussen hur mobilen påverkar oss i demokrati- och säkerhetsfrågor och hur den, och därmed företagen som tillverkar mobiler och appar, blir aktörer i säkerhetsfrågor.

Att de smarta mobilerna fått stor inverkan på våra liv och vanor är det nog få som invänder emot. Vi har våra mobiler nära oss både dag och natt och de har nästan blivit en förlängning av vår kropp.

– Mobiltelefonen har i princip blivit en del av oss, och i det här sammanhanget är det viktigt att fundera över hur den påverkar oss när det gäller säkerhets- och demokratifrågor, säger Håvard Rustad Markussen, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

I sin avhandling Smartphone security The smartphone as a security device and the public/private production of security undersöker han hur vi kan förstå dagens mobiltelefoner i ett säkerhetssammanhang.

– Mobilen har blivit ett viktigt verktyg i säkerhetsfären, framför allt eftersom den kan används både av privata företag och stater för att övervaka och kontrollera personer och befolkningsgrupper, bland annat genom att spåra människors rörelser med hjälp av mobilens gps- och bluetoothsignaler. Alla vi som har en mobiltelefon i fickan blir därför också aktörer i det här, förklarar han.

Mobilen som en aktör i säkerhetsfrågor

Håvard Rustad Markussen tittar bland annat på mobiltelefonens roll i olika säkerhetssituationer och vilka politiska konsekvenser mobilens omvandling från en konsumentprodukt till ett säkerhetsverktyg medför.

Avhandlingen är uppdelad i fyra artiklar där den första ger en bakgrund till hur underrättelse- och övervakningslandskapet ser ut i dag. De tre följande artiklarna utforskar den smarta mobilens olika roller i säkerhetsfrågor genom empiriska analyser.

– Jag analyserar Black Lives Matter-protesterna, Storbritanniens Covid-19 track and trace-program och Zelenskys kommunikation genom selfie-videor och analyserar vilka olika typer av säkerhetsbeteenden (säkerhetspraktiker) som möjliggörs tack vare de smarta mobilerna, säger han.

Black Lives Matter-protesterna exempel på motstånd

Black Lives Matter-protesterna är ett exempel på motstånd, både mot övervakning och kontroll från staten och kommersiella aktörer.

– Det här motståndet blir möjligt eftersom mobilen är i vår ägo och inte tillhör säkerhetsaktörerna, det vill säga staten eller företagen. Därför kan medborgarna göra aktivt motstånd mot övervakning.

I Black Lives Matter-protesterna manifesterades motståndet genom att demonstranterna livestreamade både fredliga demonstrationer och fall av polisbrutalitet med hjälp av mobilen. Vissa manipulera också sin mobildata för att göra det svårare för myndigheterna att övervaka protesterna.

Smittspårningsapp möjliggör övervakning

Covid-19 appen i Storbritannien är ett exempel på övervakning, där mobiltelefonen möjliggör kontroll både från staten och de kommersiella aktörer som tillhandahåller tekniken.

– Mobilanvändningen leder till att big tech-företag får mer makt i staters säkerhets- och försvarspolitik eftersom de äger och kontrollerar tekniken som används. I exemplet med smittspårningsappen blir det tydligt.

Här ville den brittiska staten utveckla en smittspårningsapp med centraliserad lagring av data, men Google och Apple som deltog i utvecklingsarbetet satte stopp med hänvisning till integritetsskäl.

– Det resulterade i att staten fick anpassa sig efter bolagens önskemål. Det är inte nödvändigtvis bra eller dåligt, men ett faktum som vi behöver förhålla oss till och ha i beaktande när det gäller demokratifrågor, säger han.

Zelenskyjs kommunikation under Ukrainakriget

Den tredje delstudien analyserar hur mobiltelefonen möjliggör nya sätt att kommunicera och legitimera ett lands försvarspolitik.

– Här tittar jag på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs kommunikation under Ukrainakriget, där han med sina videoklipp filmade med mobilen hittar nya sätt att skapa stöd för sin politik.

Håvard Rustad Markussen betonar att mer forskning behövs om vilka konsekvenserna blir när kommersiell teknologi blir till säkerhetsteknologi.

– Vi behöver lära oss mer om hur det faktum att kommersiella aktörer får mer och mer makt påverkar politiska beslut och vilka effekter det får på demokratin.

Josefin Svensson