Hur hanteras svåra situationer under ledarskapsutbildningar?

Handledare vid ledarskapsutbildningar som UL och UGL använder framför allt tre olika strategier för att hantera svåra situationer under kurserna.
– Strategierna handlar om att fokusera på kursens struktur, skapa psykologisk trygghet i gruppen och ta hjälp av egen reflektion kring situationen, säger Emma Jonsson.

I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nordic Psychology undersöker Emma Jonsson, analytiker vid Försvarshögskolan, tillsammans med medförfattarna Josi Lundin och Gerry Larsson, hur handledare vid ledarskapsutbildningar hanterar svåra situationer under kurserna. De analyserar framför allt situationer där det finns ett missnöje i gruppen eller när en individ inte blir inkluderad, inom ledarskapskoncept som Utvecklande ledarskap (UL) och Utveckling av grupp och ledare (UGL).

Tre olika strategier

– I de här situationerna behöver handledaren agera, och studien visar att hur de gör det kan sammanfattas i tre olika typer av strategier, säger Emma Jonsson.

En strategi handlar om att fokusera på kursens struktur. Det kan bland annat innebära att handledaren tydliggör syftet med upplägget och diskutera vad deltagarna vill få ut av kursen.

– Genom att prata om det här kan man till exempel få i gång en diskussion om hur man som deltagare kan ta ansvar för att gå i den riktningen, förklarar Emma Jonsson.

Den andra strategin är inriktad på psykologisk trygghet. Här går handledaren in och bekräftar deltagarnas reaktioner för att skapa trygghet och ett öppet klimat för diskussion. Den tredje strategin handlar om att fokusera på egen reflektion.

– Det betyder att handledaren reflekterar över det som händer i gruppen, gärna tillsammans med sin handledarkollega, kanske för att överväga om något moment behöver anpassas eller om gruppen kan lösa situationen på egen hand, säger Emma Jonsson.

Självreflektion bidrar till utveckling

Resultaten visar att handledarna agerar med olika grader av aktiva åtgärder.

– Det blir tydligt att vad man gör i en svår situation beror på de situationsspecifika nyansskillnaderna, men där det alltid är viktigt att ingripa tidigt om det finns oacceptabla beteenden, säger Emma Jonsson.

Resultaten visar också att handledare som oftare fokuserar på att skapa psykologisk trygghet känner sig mindre hotade i svåra situationer. Studien kan tolkas som att reflektion kopplad till de olika strategierna kan leda till ökad självkännedom, och därmed bidra till ett ökat självförtroende som handledare.

– En handledare som är trygg i sin roll och nyfiken på det som händer i gruppen, både i lättare och svårare situationer, har bättre förmåga att bygga tillit i gruppen och skapa ett mer gynnsamt lärandeklimat, säger Emma Jonsson.

Studien är baserad på en webbenkät som skickats ut till handledare inom UGL och UL-koncepten under våren 2019. 221 handledare deltog i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 33 procent.

– Befintlig forskning ger ganska lite vägledning om hur man som handledare kan hantera svåra situationer, och vi ville därför titta närmare på hur gruppdynamik och olika strategier fungerar, eller inte fungerar, vid de här tillfällena, säger Emma Jonsson.