Hon synar skärningspunkten mellan fred och konflikt

Efter sin kandidatexamen i freds- och konfliktvetenskap i Lund kände Freja Wehrling att hon hade koll på halva perspektivet – fred och fredsbefrämjande åtgärder – men saknade kunskaper om hur krig och konflikt fungerar.

Därför sökte hon sig till Försvarshögskolan och masterprogrammet Politik, säkerhet och kris.

– Min kandidatexamen i freds- och konfliktvetenskap på Lunds universitet var jätteintressant, med tyngdpunkten på fred och fredsbyggande åtgärder. Jag kände dock att jag saknade halva perspektivet – det om själva konflikten, hur den drivs och fungerar i praktiken. Man behöver se helheten för att kunna åstadkomma verklig skillnad.

Masterprogrammet börjar med grundläggande kurser om internationella relationer, teorier och krisberedskap. Sedan under den valbara terminen väljer studenterna fyra kurser utifrån eget intresse.

Avancerad nivå och högt tempo

– Här känns det verkligen att det är ett masterprogram, med utbildning på avancerad nivå, högt tempo, mycket att hålla i huvudet och svåra tentor.

– De som vill ha mer kritiska perspektiv kan välja att läsa genuskurser, internationell rätt eller om responsibility to protect.

Freja valde kurserna om proxykrig, underrättelseanalys, nordiskt försvarssamarbete och informationspåverkan som säkerhetsproblem för att komplettera det hon hade fått med sig från fredsstudierna.

– Det var jätteintressant, handfast och gav mig nya perspektiv. I proxykrigskursen fick vi exempelvis skapa ett eget case med en triadrelation mellan en proxymakt, själva proxyn och målgruppen. Jag valde Wagnergruppen i Mali, med Ryssland som proxymakten, och fick hålla en briefing av mitt case på samma sätt de gör på CIA eller andra myndigheter som hanterar den här typen av information. Det var väldigt roligt, för det blir ett annat allvar när det är så praktiskt. Jag fick känslan av att jag kan arbeta med det här.

Intresserad av myndighetssfären

Ändå tycker hon att det blir allt svårare att veta vad hon vill arbeta med.

–Allt eftersom studierna fortskrider och tiden går, så inser jag hur många myndigheter och organisationer man kan arbeta för, både internationellt och i Sverige, och hur många viktiga frågor det finns som fångar intresset. Spontant tycker jag att Utrikesdepartementet, Regeringskansliet, Myndigheten för psykologiskt försvar och Polisen verkar som spännande arbetsplatser.

När det blev dags att söka praktikplats valde hon att söka praktiktermin utomlands i linje med sitt intresse för Utrikesdepartementet och fick en plats på svenska ambassaden i Paris.

– Där fick jag lära mig mer om Utrikesdepartementets breda, komplexa, spännande och viktiga uppgifter, men även mer om hur EUs arbete i Bryssel fungerar. Det gav mersmak. Jag har kompisar som gjorde sin praktik på privata företag, men själv är jag nog mer intresserad av myndighetssfären.

Hur hjälper masterprogrammet dig att nå dina karriärdrömmar?

– Jag känner att jag får en extra USP (unique selling proposition)! Jag har redan haft några arbetsintervjuer och får känslan av att dem jag träffar är väldigt intresserade av Försvarshögskolan. Namnet har helt enkelt en stor tyngd hos arbetsgivare. Man får med sig säkerhetsperspektivet, försvarsperspektivet och myndighetsberedskap härifrån, och det är lättare att förklara att man är en god kandidat till ett jobb när de kunskaper de söker står i själva utbildningsbeskrivningen.

Masterprogrammet utvecklar analysförmåga

Freja tycker att hon har blivit bättre på att analysera olika aspekter av en konflikt.

– För mig har det alltid varit viktigt med fredsaspekten, men det är lika viktigt att kolla på de faktiska ramar som själva konflikten utgör. Jag skulle säga att det fullskaliga anfallskriget i Ukraina har varit något av ett eldprov för fredsläran. Å ena sidan är man mot den ökade militärisering som konflikten för med sig. Å andra sidan försvarar det väpnade försvaret demokratiska värden. Försvarshögskolan är öppet för att man ska reflektera kring de här frågorna. Samtidigt utbildar Försvarshögskolan människor som deltar i arbetet med konflikten, så frågan ställs på sin spets här.

Masteruppsats med koppling till svensk vapenexport

Hon valde att skriva om hur Sverige använder fred i narrativen kring vår vapenexport, och tycker att det finns en tydlig uppdelning mellan fred och konflikt även i teorin.

– Jag anser att man behöver korsa dessa perspektiv mer, för studier om militärisering har mycket att lära av studier om fred, men trots detta pratar de inte med varandra.

Genom att studera hur värden av fred finns i narrativen kring svensk vapenexport kunde hon undersöka vilken typ av fred som den politiska makten i Sverige ser som möjlig eller önskvärd.

– Det var ett ganska svårt ämne att närma sig, för det finns inte så mycket forskning om det. Jag tänker att mastersarbetet kan vara ett första steg.

"Frågan om krig och fred är politiserad och polariserad"

Freja förklarar att skärningspunkten mellan fred och konflikt är intressant för att de två lägren står så långt från varandra.

– När jag läste freds- och konfliktvetenskap hade inte så många militär bakgrund. Men å andra sidan känns det inte som om Försvarshögskolan har så mycket insikt i gräsrotsperspektivet av fredsrörelsen. Idag är frågan om krig och fred politiserad och polariserad. Samtidigt krävs ett helhetsperspektiv om man ska förstå saker i grunden.

Hur skulle du beskriva Försvarshögskolan som lärosäte, för den som inte läst här tidigare?

– Då skulle jag lyfta fram att vi har lärare och föreläsare som valt att undervisa på just Försvarshögskolan, och som är entusiastiska över skolan och utbildningen. De har aktivt sökt sig hit. Jag upplever också att det finns större resurser här på Försvarshögskolan, och även ett annat nytänkande. Här är seminarierna mer interaktiva och lärarna kan ditt namn. Man känner att man har deras stöd – och det gör att man blir mer självsäker i sitt eget akademiska arbete och skrivande.

Mer om masterprogrammet Politik, säkerhet och kris