Tolv miljoner till forskning om hur förmågan att agera på smygande kriser kan stärkas

Forskare vid Försvarshögskolan, Leiden University och Stockholms universitet får forskningsbidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på cirka tolv miljoner kronor för att undersöka hur beslutsfattare kan stärka sin förmåga att agera i tid för att avvärja samhällskriser.

Forskningsprojektet Unravelling the secrets of crisis detection and decisive action ska svara på varför beslutsfattare inte agerar i tid för att avvärja större samhällskriser, trots god kunskap om hot och varningssignaler. Projektet ska också undersöka vilken typ av kunskap och vilka metoder som kan leda till tidigare och mer effektivt agerande för att stoppa smygande kriser från att explodera i akuta kriser.

– Målet är att utveckla en evidensbaserad metod för att upptäcka hot och motverka kriser, säger Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Metod för att upptäcka hot och motverka kriser

Forskningsprojektet är uppbyggt i fyra faser där de två första ska skapa ett analytiskt ramverk, dels genom att beskriva dynamiken i hotframkallande samhällsprocesser, dels genom att sammanfatta det rådande forskningsläget om high reliability organizations (HRO), det vill säga hur organisationer med hög trovärdighet framgångsrikt går från kunskap om hot och incidenter till handling.

I projektets följande två faser ska resultaten appliceras på nio svenska förvarningssystem inom olika sektorer för att utvärdera hur de fungerar jämfört med bästa praxis inom HRO. Dessa resultat ska sedan omsättas till rekommendationer om hur befintliga förvarningssystem kan bli bättre. Projektet ska analysera SMHI, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, MSB, Nationellt cybersäkerhetscenter, Kriskansliet samt system för tidig varning inom EU, det nordiska samarbetet och Nato.

Stärka myndigheters förmåga att agera i tid

– Vi ska undersöka vad våra myndigheter kan lära sig från organisationer med hög tillförlitlighet, som till exempel flygledningssystem, där ingenting får gå fel. Vi ska också titta på hur de kan stärka sin förmåga att kunna föreställa sig den smygande krisens utbrott och dess konsekvenser för att ges incitament att handla i tid. Allt för att undvika det förnekande – ”det händer inte här” – som ofta präglat svenska beslutsfattares beredskapsarbete, säger Magnus Ekengren.

Tidigare forskning visar att fakta och siffror, som till exempel om den globala uppvärmningen, inte leder till handling.

– Det krävs i stället andra typer av kunskapskällor, som att systematiskt dela erfarenheter med de som har upplevt akut kris till följd av smygande kriser och besöka krisdrabbade platser, samt metoder för att stärka våra beslutsfattares föreställningsförmåga, som skapande av framtidsscenarier. De behöver inse att en kris kan hända också här i vårt land, i vår kommun eller på vårt sjukhus, förklarar Magnus Ekengren.

Forskning om smygande kriser

Projektet är en fortsättning på forskningsprojektet om smygande kriser, som klimatförändringar, pandemier och cyberattacker, där forskarna studerat hur den här typen av kriser ska kunna identifieras och stoppas innan det är för sent.

– MSB:s bidrag är ett erkännande av vår forskning om smygande kriser och en bekräftelse på att våra resultat kunnat omsättas i praktiken. Begreppet har vunnit insteg i den svenska myndighetsvärlden, inte minst till följd av vår forskning om Sveriges hantering av covid-19 pandemin. De nya medlen skapar en god plattform för att kunna utöka samarbetet med andra aktörer, exempelvis inom det privata näringslivet, säger Magnus Ekengren.

Det beviljade forskningsbidraget från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på cirka tolv miljoner kronor gäller för perioden 2024–2026. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Försvarshögskolan, Leiden University och Stockholms universitet.