Erasmus Policy Statement och Erasmus Charter

En annan av Försvarshögskolans uppgifter är att bidra till nationell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning. Forskning bedrivs inom olika men sammanlänkade ämnesområden och sprids sedan till andra intresserade sektorer i samhället både nationellt och internationellt. Forskning vid Försvarshögskolan koncentreras på speciellt utvalda ämnesområden, krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, ledarskap och ledning, operativ juridik och folkrätt, försvarssystem samt militärhistoria.

Alla forskningsprojekt är nära kopplade till utbildningsverksamheten vid Försvarshögskolan. Utbildningen vid Försvarshögskolan riktar sig främst till officerare och civila inom krishantering och omfattande säkerhetssektorer. Vi erbjuder civila kurser inom statsvetenskap, ledarskap, militärhistoria och militärteknik.

Försvarshögskolan är på många sätt en unik högskola på grund av sin kombination av militära och civila studier och forskning, med huvudmålet att bidra till att världen blir en säkrare plats.

En viktig målsättning för Försvarshögskolans internationaliseringsstrategi är kopplad till vårt strategiska mål att vårt utbildningsprogram ska hålla högsta nationella och internationella kvalitet. Tanken är att fortsätta vara förstahandsvalet för försvars- och säkerhetssektorn när det gäller att öka kompetensnivån och erbjuda väl anpassade livslånga läroalternativ.

Den främsta anledningen till att delta i Erasmus-programmet för Försvarshögskolan är främst kopplat till potentialen att öka kvaliteten och relevansen för våra utbildningsprogram, forskning samt inom olika typer av nationella och internationella samarbeten.

Det har blivit uppenbart att internationella perspektiv inom de områden där Försvarshögskolan verkar inte längre är ett alternativ utan en nödvändighet för att vara relevant. Genom att delta i Erasmus-programmet strävar Försvarshögskolan efter att öka sin deltagande genom inte bara en ökning av antalet mobila studenter, lärare och personal, utan också genom att aktivt arbeta i olika former av internationella samarbeten. Denna målsättning är också kopplad till Försvarshögskolans moderniseringsmål, uttryckt i uppdragsförklaringen och strategin för dess verksamhet för åren 2020-2030.

När människor med olika bakgrund möts skapas möjligheter till kreativ utveckling av kunskap. Detta är en viktig anledning till att Försvarshögskolan strävar efter att vara en öppen och inkluderande högskola där mångfald och jämställdhet värderas. Dessa värderingar överensstämmer med målen för det europeiska utbildningsområdet.

Ett exempel är att vidareutveckla befintliga samarbeten genom att använda Erasmus-programmets plattform och utöka möjligheterna att fylla kompetensgapet inom exempelvis området samhällssäkerhet. Begreppet "samhällssäkerhet" är tvärvetenskapligt, mångnivå och transnationellt i sin natur. Samhällssäkerhet kan delvis förstås genom att betrakta begreppet resiliens och samhällets förmåga att förbereda sig, reagera, återhämta sig och lära sig av avsiktliga och oavsiktliga händelser som stör samhällets funktion.

Det faktum att kriser och risker inte följer staters gränser innebär att en viktig del av framtida kompetensuppsättning inkluderar förmågan att arbeta internationellt. Denna kompetensuppsättning uppstår inte av sig själv, den måste skapas genom att främja flexibilitet, kulturell känslighet och samarbete över gränserna.

Försvarshögskolan avser att delta i Key Action 1 (KA1) -området: rörlighet inom högre utbildning för studenter och personal. Försvarshögskolan har ambitionen att underlätta och institutionalisera transnationellt samarbete inom högre utbildning för att göra det mer systemiskt och hållbart. Denna långsiktiga strategi för utbildning kommer också att integrera forskning, innovation och samhälle i stort för att stimulera långsiktigt multilateralt samarbete.

Försvarshögskolan har skapat en gemensam mission och delade värderingar för att bedriva hållbart samarbete och dessa kommer att riktas mot aktiviteter med studenter och personal vid andra högre utbildningsinstitutioner så att kompletterande styrkor kan byggas upp. Genom att främja mobilitet för studenter, lärare och personal kommer det att vara möjligt att samla expertis, erfarenheter och resurser och etablera strategiska partnerskap, nätverk och hållbara samarbetsstrukturer. Detta kommer i sin tur att öka kunskapen och öka förtroendet mellan högre utbildningsinstitutioner samt mellan länder.

Riktad informationsinsats kommer att riktas mot nyckelgrupper för att informera studenter och personal om de möjligheter som erbjuds inom Erasmus-programmet, i linje med Försvarshögskolan nya institutionsstrategi. Mobilitet för personalutbildning är en viktig aktivitet som kommer att bidra till att uppfylla Försvarshögskolan internationaliseringsstrategi och som kommer att ge universitetspersonal möjlighet att nätverka och att utvecklas personligt och professionellt genom att uppleva nya perspektiv och insikter samt genom att främja flexibilitet och kulturell känslighet.

Vid Försvarshögskolan finns flera möjligheter till mobilitet inom de civila programmen både på kandidat- och masternivå, inklusive utbytesstudier och träningar. Dock finns för närvarande begränsade möjligheter inom officerarprogrammet på grund av att varaktigheten för utbyten inte är förenlig med nuvarande praxis, och därför är antalet Erasmus-deltagare inom officerarprogrammet för närvarande lågt. Försvarshögskolan undersöker emellertid alternativa former för internationella mobilitetsaktiviteter, inklusive digitala lösningar i form av virtuell mobilitet och blandad mobilitet med målet att öka officerars deltagande i Erasmus.

Vidare planerar Försvarshögskolan att intensifiera det pågående samarbetet inom Erasmus-nätverket "European initiative for the exchange of young officers inspired by Erasmus" (EMILYO) och kommer att fortsätta utveckla samarbetsinitiativ inom detta område. För närvarande genomförs kortare mobilitetsperioder inom officerarprogrammet, men dessa kvalificerar inte som Erasmus-studentmobilitet. En omstrukturering av programmet med större möjligheter till mobilitet kommer dock att genomföras. Dessa kortkurser är emellertid ett steg mot att främja framtida mobilitetsperioder inom Erasmus-ramen. En tydlig fördel med dessa korta kurser är att de har potential att främja deltagande av studenter med icke-traditionell bakgrund, till exempel studenter som är föräldrar och inte kan vara borta från sina familjer under längre perioder, samt studenter som annars inte skulle kunna välja en längre mobilitetsperiod på grund av arbetsförpliktelser.

Försvarshögskolan avser att fortsätta arbetet med att hitta nya partneruniversitet för att öka de mobila möjligheterna för studenter, lärare och personal. Försvarshögskolan avser också att fortsätta utveckla samarbeten med militära utbildningsinstitutioner som för närvarande genomgår akademiska reformer för att bidra till att stärka den internationella akademiska miljön för officerarutbildning och förbättra säkerhets- och försvarsforskningen.

Möjligheten att skicka studenter och personal till andra högre utbildningsinstitutioner är bara en aspekt av Erasmus. En annan viktig aspekt är att vara beredd att ta emot internationella studenter och personal och att hjälpa dem för att göra dessa utbyten meningsfulla och meningsfulla. Följaktligen arbetar Försvarshögskolan med att skapa en särskild arbetsgrupp som kommer att få i uppdrag att främja internationalisering vid Försvarshögskolan. Detta uppdrag kommer att inkludera inventering och bedömning av nuvarande aktiviteter för att avgöra vad som mer bör göras för att stödja övergången till en mer internationellt integrerad högskola. Detta kommer att utgöra en utgångspunkt för att skapa en omfattande plan med konkreta strategier för framtiden och för att erbjuda bättre stöd för besökande studenter och personal.

Denna arbetsgrupp kommer att bestå av representanter från Försvarshögskolan olika avdelningar och studentkår. En rad supporttjänster och lösningar (inklusive boende och språkstöd) kommer att behöva ordnas för besökande studenter och personal antingen direkt av Försvarshögskolan eller i samarbete med andra universitet i Stockholmsområdet för att optimera insatserna och använda resurserna mer effektivt.

För närvarande har Försvarshögskolan en språkstödstruktur på engelska, franska, tyska och ryska för sina militärstuderande och personal, men det finns planer att utvidga språkstödsaktiviteterna på svenska för inkommande studenter och universitet genom att dra nytta av erfarenheter och aktiviteter från grannuniversitet. Ett annat viktigt steg för att hjälpa besökande studenter och personal kommer att vara att stärka Försvarshögskolan mentorsystem så att stödet blir mer individuellt och personligt.

Olika kulturella och sociala aktiviteter kommer också att öka interaktionen och bidra till välbefinnande.

I linje med den europeiska studentkortsinitiativet planerar Försvarshögskolan att intensifiera sina ansträngningar för att digitalisera mobilitetsprocessen och implementera digitala lösningar som bättre kan tillgodose studenternas och deras behov. En viktig aspekt som ska beaktas är den stora fördel som dessa insatser kommer att ha för att förenkla administrativa förfaranden och minska den administrativa bördan så att Försvarshögskolan tid och ansträngningar istället kan ägnas åt att förbättra kvaliteten på sitt internationaliseringsarbete.

För närvarande gör Försvarshögskolan planer för att erbjuda ett bredare utbud av masterprogram med syftet att öka antalet internationella studenter som kan ansöka direkt till ett helt program, samtidigt som det erbjuds fler internationella mobilitetsmöjligheter inom dessa program i form av studieutbyten och träningar.

Försvarshögskolan har som mål att stärka sitt arbete inom jämställdhet, hållbar utveckling och implementeringen av Agenda 2030. Försvarshögskolan är också en del av Klimatramverket för svenska universitet, som utgör grunden för individuella klimatstrategier vid universitet med syftet att minska utsläppen av växthusgaser från sina egna aktiviteter och verksamheter i linje med Parisavtalet och Sveriges nationella mål att vara klimatneutrala år 2045. Detta åtagande innebär att Försvarshögskolan kommer att arbeta med aktiviteter inom områdena utbildning, forskning, samarbete, tjänsteresor och energianvändning. Dessutom planerar Försvarshögskolan att förstärka sina ansträngningar inom ämnet utökat deltagande och fokusera ännu mer på aktiva åtgärder för att främja lika möjligheter inom universitetet. Försvarshögskolan samarbetar med bland annat Försvarsmakten i detta arbete så att unga människor oavsett kön eller social bakgrund kan överväga en framtid inom försvarsmakten eller säkerhetssektorn. Ett viktigt symboliskt tecken på detta åtagande ärFörsvarshögskolans deltagande i den årliga Stockholm Pride-paraden tillsammans med Försvarsmakten, som leds av överbefälhavaren för Försvarsmakten. Dessa och andra aktiviteter som stöder lika möjligheter kommer att fortsätta så att fler människor känner sig inkluderade och välkomna att delta.

Deltagande i Erasmus-programmet är avgörande för att uppnå målen och målsättningarna som anges i Försvarshögskolans vägledande dokument "En världsledande högskola inom försvar, krishantering och säkerhet: Mål och strategier för Sveriges försvarshögskola 2020-2030".

För att ytterligare institutionalisera och modernisera Försvarshögskolan och övervaka påverkan av Erasmus-programmet har följande mål formulerats med målet att uppnås senast 2027: (På grund av osäkerheterna kopplade till Covid-19-pandemin kan siffrorna avseende fysisk rörlighet variera.)

• Mål: En ökning med 100% av alla studenter som tar examen från Försvarshögskolan kommer att ha deltagit i en mobilitetsperiod jämfört med 2021 (inklusive fysisk rörlighet, kortare rörlighet eller blandad rörlighet). Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende andelen examinerade studenter som har deltagit i mobilitetsaktiviteter.
• Mål: 50% av alla studenter som tar examen från Försvarshögskolan kommer att nås av internationaliseringsinsatser som finns på plats vid Försvarshögskolan; till exempel internationella och interkulturella dimensioner som anges i kursplaner. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende de typer av internationaliseringsinsatser som registreras samt andelen examinerade studenter som har nåtts av dem.
• Mål: En ökning med 50% av akademisk personal som har deltagit i mobilitetsprogram som undervisningsutbyten eller forskningsstipendier utomlands. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende andelen akademisk personal som har deltagit i fysisk eller virtuell mobilitetsutbildning.
• Mål: 20% av icke-undervisande personal kommer att ha deltagit i någon form av fysisk eller virtuell mobilitetsutbildning. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende andelen icke-undervisande personal som har deltagit i fysisk eller virtuell mobilitetsutbildning.
• Mål: Ökning av antalet kurser på kandidat- och masternivå vid Försvarshögskolan som är tillgängliga på engelska. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende antalet kurser på kandidat- och masternivå vid Försvarshögskolan som är tillgängliga på engelska.
• Mål: Ökning av digitalisering av administrativa processer och digitalt lärande i linje med Erasmus digitala strategi. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende antalet administrativa processer som är tillgängliga digitalt och antalet digitala lärandeaktiviteter.
• Mål: Ytterligare stödtjänster för besökande studenter och personal, inklusive boende, mentorskap, samhällsutveckling och språkstöd. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende typer och antal stödtjänster som är tillgängliga för besökande studenter och personal.
• Mål: I nära samarbete med studentkåren främjande av medborgerliga engagemangsaktiviteter med syfte att uppmuntra studenter och personal att delta som aktiva medborgare. Indikator: Jämförelse av 2021 och 2027 avseende typer och antal medborgerliga engagemangsaktiviteter som främjas för besökande studenter och personal.
• Mål: Etablering av en serie peer-learning-aktiviteter för både Försvarshögskolan och besökande studenter och personal. Indikator: Skapandet och institutionaliseringen av peer-learning-aktiviteter som har ett stabilt deltagande från Försvarshögskolan och besökande studenter och personal. Den långsiktiga påverkan av Försvarshögskolans uppdrag att uppnå säkrare och mer säkra samhällen i Sverige, Östersjöregionen och EU.

Detta inkluderar att bidra till social utveckling och bygga en gemensam kultur för samhällets säkerhet. En starkare gemensam kultur för samhällets säkerhet kommer att möjliggöra för studenter och personal (som i sin tur många gånger blir beslutsfattare, yrkesverksamma och experter) från olika länder att samarbeta mer lätt så att de kan dra nytta av ömsesidig utveckling och internationellt samarbete. Transnationell rörlighet ökar relevansen, kvaliteten och meningsfullheten, och i förlängningen kommer framtida generationer av yrkesverksamma inom samhällets säkerhet och officerare att ha en bättre förståelse för sammanhanget och arbetet som deras kollegor utför i andra länder. Dessutom kommer kommunikation och kopplingar mellan högre utbildningsinstitutioner att stärkas och förbättras som ett resultat, vilket kommer att öppna vägen för framtida samarbete och utveckling.