Från artilleriläroverk till fullvärdig högskola

Försvarshögskolan har en lång militär utbildningstradition. Rötterna går att spåra ända till Artilleriläroverket Marieberg som grundades år 1818. Officersutbildningarna och andra militära utbildningar är fortfarande en viktig bas vid högskolan men idag utbildar vi också civila studenter på alla akademiska nivåer.

Napoleonkrigen exponerade kunskapsbrister hos svenska officerare

Under ledning av general Carl von Cardell deltog enheter ur Svea- och Wendes artilleriregementen framgångsrikt i 1813-1814 års krig mot Napoleon. Artilleriet utvecklades vid denna tid vilket medförde nya möjligheter till taktikutveckling.

Väl hemkommen från det efterföljande kriget mot Norge anmälde Cardell brister i artilleriofficerarnas teoretiska kunskaper. Cardell fick i april 1815 Konungens uppdrag att uppgöra en plan för artilleriets läroverk. Staten köpte egendomen Marieberg 1817 som förläggningsplats för Högre Artilleriläroverket, vars uppgift var att bedriva utbildning av artilleriofficerare och andra som hade erforderliga förkunskaper.

Konungen fastställde i februari 1818 bestämmelser för det nya läroverket och Carl von Cardell blev dess förste chef.

Generalsstaben inrättas

Kunglig Majestäts generalstab inrättades 1816, men först tolv år senare beslutade Kungl. Maj:t att officerare som skulle inträda i generalstaben behövde avlägga en särskild examen: generalstabsexamen.

KTH skapas ur artilleriläroverket

När Sverige utvecklades och industrialiseringen påbörjades under 1800-talets mitt uppstod behov av ingenjörer med högre teknisk utbildning för utveckling av landets infrastruktur. Då Högre Artilleriläroverket var den enda utbildningsanstalt inom riket som förmedlade teknisk utbildning på hög nivå beslutade riksdagen 1842 att öppna läroverket för civila elever, det vill säga civilingenjörelever.

Marieberg blev alltså, förutom att vara artilleri- och ingenjörofficershögskola och krigshögskola även rikets enda och första tekniska högskola. Efter det att Teknologiska institutet 1867 förbättrat sin utbildningskvalité beslutade riksdagen att civilingenjörutbildningen vid Marieberg skulle överföras till Teknologiska institutet.

Sammanlagt utbildades 96 civilingenjörer vid Marieberg innan utbildningen år 1870 överfördes till Teknologiska Institutet. 1877 bytte institutet namn till Tekniska högskolan, senare Kungl. Tekniska Högskolan.

1866 delades utbildningen vid Marieberg upp på en Artilleri- och Ingenjörofficerslinje och en Generalstabsofficerslinje varvid skolan benämndes Kungl. Högre artilleriläroverket - Krigshögskolan. Efter det att Generalstaben inrättats år 1873, med lokalisering till Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen, önskade stabens första chef, överste Hugo Raab, att staben skulle ansvara för sina blivande officerare. Generalstabslinjen vid Högre Artilleriläroverket - Krigshögskolan bröts 1878 ut ur skolan vid Marieberg och fortsatte som självständig Krigshögskola i samma hus som Generalstaben.

Värnplikten införs

År 1901 infördes värnpliktssystemet vilket ledde till att utbildningsbehovet av officerare vid KHS fördubblades och intagning av en ny kurs skedde årligen. Därför utnyttjades även lokaler i ”Gamla” riksdagshuset på Riddarholmen. 1908 samlades hela skolan i fd Arméförvaltningens hus, Piperska palatset på Munkbrogatan 2 i Gamla Stan. 1913 kunde KHS tillsamman med andra nyttjare flytta in i den första delen av militärstabsbyggnaden som tillkom på Östermalmsgatan. 1926 kompletterades det första huset med en huvudbyggnad och en flygel i öster. Generalstaben m fl flyttade in i det hus som kom att kallas för ”Grå Huset”.

1951 överfördes den högre tekniska utbildningen från Artilleri- och Ingenjörhögskolan till Krigshögskolan. Linjerna vid KHS kom då att utgöras av: Den ursprungliga Stabslinjen, Vapentekniska linjen, Ingenjörlinjen och Fortifikationslinjen. Den senare var försvarsgrensgemensam.

Försvarsgrenarna får egna högskolor

En högre utbildning för sjöofficerare skapades genom att Sjökrigshögskolan tillkom 1898. När kustartilleriet inrättades 1902 infördes ämnet kustfästningslära. När obligatoriska allmänna kurser införts genomfördes dessa på två linjer, sjöofficerslinjen och kustartilleriofficerslinjen, medan de högre kurserna, stabs- och teknisk kurs, var gemensamma.

Flygvapnet sattes upp 1926. Under de första drygt tio åren rekryterades flygvapnets officerare från armén och marinen. De första i flygvapnet grundutbildade officerarna tog examen på Ljungbyhed 1939. Flygkrigshögskolan bildades 1939 med Sjökrigshögskolan som förebild. Skolan organiserades med en allmän kurs, en stabskurs och en teknisk kurs.

Erfarenheter från andra världskriget pekade entydigt på behovet av att samordna striden för armé-, marin- och flygstridskrafter i operationer. Därför omorganiserades Försvarsstaben 1961 till att bli en operativ stab och 1966 blev militärbefälhavarna operativa chefer. Detta ställde krav på att officerarnas högre utbildning blev integrerad, varför de tre försvarsgrensvisa krigshögskolorna 1961 sammanfördes till en gemensam skola, Kungl. Militärhögskolan. Denna var de första tjugo åren indelad i försvarsgrensvisa linjer, men blev senare indelad i operativ linje, taktisk linje, teknisk linje osv. Utbildning av intendenter skedde fram till 1994 vid Förvaltningshögskolan i Östersund, och därefter i MHS vid en Managementinstitution.

Försvarets högskolor slås samman till Försvarshögskolan

Erfarenheterna från andra världskriget pekade också på behovet av totalförsvarsutbildning för högre civila och militära befattningshavare och den genomfördes vid Kungl. Försvarshögskolan, som bildades 1953. Efter förslag av utredningen Försvarets högskolor sammanslogs MHS och FHS från 1 Januari 1997 till ”Nya” Försvarshögskolan. Därmed var grunden lagd för en utveckling mot att akademisera utbildningen vid FHS, vilket har pågått sedan dess.

Redan 1991 lanserade dåvarande chefen för MHS konteramiral Claes Tornberg och dåvarande ÖB, general Bengt Gustafsson idén om ett totalförsvarsuniversitet. Ett första steg på vägen var att etablera forskning vid MHS. De första professorerna utnämndes 1996. Ett ÖB doktorandprogram infördes, men forskarstudenterna måste skrivas in och handledas vid andra lärosäten. År 2008 intogs Försvarshögskolan som en reguljär högskola enligt högskolelag och högskoleförordning med Utbildningsdepartementet som huvudman. Officersprogrammet hade då blivit treårigt och gav en akademisk yrkesexamen om 180 hp, där programansvar och genomförandeansvar låg hos FHS. Intagningen som högskola innebar att FHS hade fått tillstånd att ge examen på grund- och avancerad nivå. Efter utveckling av ämnet krigsvetenskap samt öppnandet av FHS för civila studenter för studier i statsvetenskap mm ansökte FHS 2016 om att erhålla tillstånd att utfärda examina på såväl avancerad nivå som forskarnivå inom området försvar, krishantering och säkerhet.

Försvarshögskolan får examensrätt på forskarnivå

Den 8 mars 2018 beslutade regeringen om en utökad examensrätt att gälla från den 2 maj samma år. Därmed har FHS full behörighet att utbilda och examinera på alla nivåer inom det akademiska systemet.