Med militärhistorien som vägvisare

Militärhistoria – ett ämne för den som vill nörda ner sig i gamla krig och kungar? Nej, långt därifrån! Militärhistoria har minst lika mycket att göra med nutiden som med dåtiden. Universitetslektor Fredrik Thisner berättar mer.

Militärhistoria ett brett område

Den som studerar militärhistoria lär sig om hur militära konflikter och krigsmakter hänger ihop med stat och samhälle under olika epoker.

– Det handlar inte om ”kungar och krig” hängande fritt i ett vacuum, utan om konflikter och militära organisationer instoppade i ett större sammanhang. Det kan till exempel vara en ekonomisk, politisk, social, kulturell eller genusvetenskaplig kontext. Militärhistoria är med andra ord ett brett område, säger Fredrik Thisner.

Hur kan man ha nytta av kunskap inom militärhistoria idag?

– Historia kan betraktas som en möjlighet av att ta del av dåtidens erfarenheter. Det finns en massa människor i det förflutna som både lyckats och misslyckats med saker som man kan dra lärdomar av. Historien är en mycket stor del av det som brukar kallas ”beprövad erfarenhet”. Det är däremot inte så att man med hjälp av historien får en kristallkula som gör att man kan titta in i framtiden. Däremot får man möjlighet att reflektera utifrån de förutsättningar det förflutnas aktörer haft att utgå ifrån.

Har du något konkret exempel på när militärhistoria borde ha använts?

– Ett exempel är när man 2009 bestämde sig för att ensidigt satsa på ett yrkesförsvar, rekryterat på frivillig grund. Det gick ju inte särskilt bra. När systemet infördes hävdade Försvarsmakten att det inte fanns några erfarenheter av ett yrkesförsvar i modern tid i Sverige. Det Försvarsmakten glömde var att vi visst har haft ett yrkesförsvar i Sverige, från 1901 till början av 1950-talet, parallellt med det värnpliktiga försvaret.

Vad hade det gjort för skillnad om man haft den historiska kunskapen?

– Då hade man kunnat titta på vad utvärderingen av det tidigare systemet sa. Dåtidens yrkessoldater sa nämligen exakt samma sak som dagens: det är för dåligt betalt, det är osäkra karriärvillkor och det är oklara meritvärden. En karriär som yrkessoldat är helt enkelt inte tillräckligt attraktivt i ett land som Sverige idag. Här hade man kunnat använda erfarenheter från det förflutna för att fatta mindre dåliga beslut. Vi hade troligen valt att ha både en slags värnplikt och ett yrkesförsvar, alltså modellen som införs nu. Tidsmässigt hade vi vunnit tio år. Vi hade sparat utbildningsresurser, kompetens och pengar.

Men kan man alltid överföra dåtida modeller på nutiden?

– Nej, saker kan ju ha förändrats. Man skulle till exempel inte kunna stoppa in systemet med det ständiga knektehållet från 1700-talet i 2000-talets Sverige, det hade blivit fiasko. Det systemet gick nämligen ut på att soldaterna fick tillåtelse att gifta sig och slapp vara drängar. Det kan man ju inte locka med idag. Det är alltså viktigt att förstå kontexten, inte bara hur det har fungerat utan också varför det fungerat på ett visst sätt.

Efterfrågade kompetenser i källkritik

– Skillnaden mellan historiker och samhällsvetare är att samhällsvetare kan generera eget källmaterial, genom till exempel enkätundersökningar och intervjuer. En historikers aktörer är däremot oftast döda, vi är hänvisade till det källmaterial som redan finns. Det gör att vi måste bli duktiga på källkritik, informationsvärdering och informationsbehandling. Att kunna bearbeta, kombinera och analysera stora mängder information är därför oerhört viktigt för historiker. De kunskaperna kan man ha nytta av i många sammanhang, inom underrättelsetjänsten till exempel.

Vad gör dina studenter under sin praktik?

– Flera har fått praktik hos försvarsattachéerna på olika ambassader, ytterligare några ska praktisera på Försvarsmaktens högkvarter, någon på kriminalunderrättelsetjänsten och fler liknande praktikplatser. Vår plan när vi startade den här utbildningen var att utbilda analytiker och utredare inom Försvarsmakten eller försvarsmaktsnära myndigheter. Om man utgår från var studenterna fått praktikplats ser det ut att bli precis så.

Vilka egenskaper är bra att ha om man ska studera militärhistoria?

– Jag tror att det är bra om man är analytiskt lagd, lite klurig sådär. Det är naturligtvis en fördel om man är intresserad av historia och försvarsfrågor men minst lika viktigt är att man är flitig och disciplinerad.

När har du som roligast på jobbet?

– När jag undervisar, det är kul att ha att göra med ambitiösa unga personer. De blir inte ledsna i ögat när man rättar deras tentor och berättar vad de borde ha gjort bättre. De blir tacksamma för att jag förklarar hur de ska göra istället. De tar undervisningen på allvar, då blir det roligt. The sky is the limit med de här studenterna!

Läs mer om militärhistoria och våra utbildningar i ämnet