Yngre män mer benägna att ta del av rysk informationspåverkan

Män och yngre personer är klart överrepresenterade när det gäller vilka som konsumerar och sprider innehåll från de ryskstödda nyhetskanalerna RT och Sputnik. De som följer RT och Sputnik håller också i högre grad med om rapporteringen än de nyhetskonsumenter som inte tar del av dessa kanaler. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan som granskar i vilken mån svenskar konsumerar, sprider och håller med om innehållet i rysk informationspåverkan.

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Information, Communication and Society undersöker Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, hur stort genomslag de ryskstödda nyhetskanalerna RT (tidigare Russia Today) och Sputnik har bland svenskar. Studien bygger på en representativ enkätundersökning som genomfördes den 3-11 november 2020 där 3 033 svenskar i åldrarna 18-89 år svarat.

Resultaten visar att totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från RT eller Sputnik, varav två procent varje månad eller vecka och fem procent ”ibland”.

– RT och Sputnik är de viktigaste kanalerna för spridandet av rysk statsunderstödd informationspåverkan, eller propaganda. Bland de som konsumerar nyheter från dessa kanaler är män och yngre personer klart överrepresenterade, säger Charlotte Wagnsson.

Nästan tre av fyra RT/Sputnik-läsare är män, och även om de återfinns i samtliga åldersgrupper är den yngsta gruppen (18-29 år) överrepresenterad. 13 procent av respondenterna i åldern 18-29 konsumerar RT/Sputnik, varav 20, 6 procent är män. I åldersgruppen 30-49 år tar 10,8 procent av männen del av nyheter från RT/Sputnik.

– RT/Sputnik-läsare sticker även ut när det gäller politisk partitillhörighet. Framförallt är anhängare till icke-parlamentariska partier samt Sverigedemokraterna tydligt överrepresenterade bland läsarna, medan anhängare till Moderaterna och Socialdemokraterna är underrepresenterade, säger Charlotte Wagnsson.

Låg tillit men bejakar rapporteringen

Resultaten visar också att RT/Sputnik-läsare är mer skeptiska än andra till alla typer av media och journalistik. De har också lägre tillit till svenska politiker och statliga institutioner, förutom Försvarsmakten. Gruppen utmärker sig också genom en hög konsumtion av alla typer av nyhetsmedier. 95 procent i den här gruppen tar del av utländsk traditionell media som CNN, BBC och Sky News, jämfört med 65 procent av samtliga tillfrågade. 82 procent tar del av nationell alternativmedia, att jämföra med 28 procent av alla tillfrågade.

– Det kanske mest intressanta resultatet är att RT/Sputnik-konsumenter i något högre grad än icke-konsumenter håller med om innehållet i rapporteringen. Det här gäller många politiska värderingar, från feminism och HBTQ-frågor till synen på Ryssland och frågor om nationell säkerhet, säger Charlotte Wagnsson.

Mer benägna att sprida nyheter och desinformation

RT/Sputnik-konsumenter är även mer benägna än icke-konsumenter att sprida alla typer av nyheter, inklusive RT och Sputnik, på sociala medier. Med undantag för traditionell svensk media är de också mer benägna att diskutera alla typer av nyheter i verkliga livet. Fler RT/Sputnik-läsare bekräftar att de sprider nyheter utan att veta ursprunget, även när de misstänker att innehållet inte är sant.

I artikeln används begreppet ”malign information influence (MII)” – skadlig/ondsint informationspåverkan – för att beteckna information som stöds av auktoritära regimer eller andra fientliga aktörer och sprids genom medier över nationsgränser i syftet att vålla skada. Den här typen av information är ofta baserad på narrativ som innehåller desinformation, men är inte alltid falsk utan kan vara systematiskt och kraftigt vinklad. Den sprids via statligt understödda nyhetskanaler, eller till exempel via politiska troll och botar på sociala medier i samband med politiska val.

– Potentialen hos den här skadliga informationspåverkan ska inte överskattas. Människor tenderar att föredra information som bekräftar tidigare åsikter, så kallad konfirmationsbias, vilket begränsar möjligheten för attitydförändringar. Med det sagt så är publiken inte immun mot att bli påverkad av obekant information och styrkan av konfirmationsbias varierar beroende på individuella faktorer och nationella kontexter, säger Charlotte Wagnsson.

Skadlig informationspåverkan bidrar till polarisering

Resultaten indikerar att konsumenter av skadlig informationspåverkan kan fungera som budbärare och hjälpa till i försök att polarisera samhällen, underminera demokrati och urholka nationella säkerhetsintressen hos den utsatta staten.

– Med tanke på att unga män med hög mediekonsumtion och mer ”vårdslöst” delningsbeteende är överrepresenterade bland konsumenterna av rysk informationspåverkan, kan de tänkas vara särskilt användbara som ”spridare” av MII i Sverige. Avsiktligt eller inte kan RT/Sputnik-konsumenter fungera som budbärare eller ”tidningspojkar” – ”paperboys” – och bidra till att polarisera samhället och underminera demokrati och nationella säkerhetsintressen, säger Charlotte Wagnsson.

Tidigare forskning visar att Sverige har använts som ett avskräckande exempel av Ryssland, med målet att sporra högerextrema, antiliberala och främlingsfientliga känslor.

– Den här studien bidrar till en hittills begränsad internationell forskning om mottagandet av skadlig informationspåverkan, säger Charlotte Wagnsson.