Natomedlemskapets konsekvenser för Sveriges identitet som stat

Sveriges förestående medlemskap i Nato kommer att påverka nationens identitet som stat, från att ha varit präglad av neutralitet och alliansfrihet till att bli en stark militär aktör i Östersjöregionen. Det menar en ny studie som beskriver hur landets självbild utvecklats från slutet av 1800-talet till i dag.

I en artikel som nyligen publicerats i tidskriften Studies in European Affairs beskriver Stefan Lundqvist, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur Sveriges identitet som en neutral och alliansfri stat vuxit fram och utvecklats från 1809 fram till ansökan om Natomedlemskap 2022.

– Jag beskriver de processer som ledde fram till att Finland och Sverige oväntat beslutade om att gemensamt ansöka om medlemskap i Nato, hur beslutet kan stabilisera Sveriges identitet som en central nordisk aktör på den skandinaviska halvön, samt de positiva effekterna av en gemensam nordisk militärstrategi för Nordkalotten, förklarar han.

Alliansfrihet och neutralitet

Under nära 200 år har Sverige fört en progressiv politik präglad av alliansfrihet och neutralitet.

– Sverige har pendlat mellan att söka säkerhet internt, det vill säga förklara sig neutral och iaktta maktbalansen mellan stormakterna, och externt genom att söka kollektiv säkerhet i form av aktiva bidrag till det internationella samfundet, säger Stefan Lundqvist.

Att Sveriges identitet som neutral och alliansfri inte riktigt speglat verkligheten är något som inte spelat så stor roll för nationens självbild.

– Vi har länge haft ensidiga säkerhetsgarantier från andra länder, och att vi till exempel skrev under Lissabonfördraget var ju egentligen inte kompatibelt med vår alliansfrihet. Men att det här inte riktigt hängde ihop var inget man bekymrade sig om då, eftersom säkerhetsläget i regionen var ett annat och det fanns viktigare saker att fokusera på, säger Stefan Lundqvist.

Finlands initiativ avgörande för Sveriges Nato-ansökan

Men försämringen av säkerhetsläget till följd av Rysslands invasion av Ukraina förra året ledde till en snabb omprövning av nyttan med alliansfriheten.

– Den här förändringen skulle dock ha varit omöjlig om inte Finland hade tagit initiativet och påbörjat den process som resulterade i att Sverige och Finland gemensamt ansökte om medlemskap i Nato.

Ansökan om Natomedlemskap ogiltigförklarar därmed den svenska regeringens tidigare argument för alliansfrihet – att inte rubba stabiliteten i regionen – eftersom det skulle riskera Finlands säkerhet.

– Inför hotet från Ryssland ersatte man den normativa, liberala utrikespolitiken med en snävare, realistiskt inriktad politik med fokus på militär säkerhet.

Identiteten omformas av Nato-medlemskapet och det nordiska samarbetet

Sveriges nya identitet som stat kommer därmed att formas av medlemskapet i Nato, det nära samarbetet med Finland och det strategiska läget i Östersjöregionen.

– Vi går från att ha sett oss själva som något av en moralisk, diplomatisk och humanitär supermakt och en viktig aktör inom till exempel FN, till en ansvarstagande militärstrategisk aktör i Östersjöregionen. Jag tror att detta kommer att stabilisera vår identitet som stat och bidra till starkare samarbeten i Skandinavien. Det skapar också möjligheter för en politisk samhörighet med de andra skandinaviska länderna som vi inte har sett tidigare, säger Stefan Lundqvist.

Josefin Svensson