Lagen fortsätter att fascinera honom

Jann Kleffners forskning kretsar kring olika aspekter av internationell operativ juridik, inklusive krigets lagar, lagar om våldsanvändning i internationella relationer och mänskliga rättigheter under väpnade konflikter och kriser.
– Jag är också intresserad av ansvarsfrågor, till exempel staters, organiserade väpnade gruppers och individers ansvar inom ramen för dessa områden samt hur internationell rätt följs i instabila säkerhetssituationer.

Jann Kleffner, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan, intresserade sig tidigt för ämnet juridik.

– Jag växte upp i den tyska juridiska traditionen, som handlar mycket om systematisk analys, formell logik och noggrannhet vid tolkning och tillämpning av lagen. Det är något som alltid har lockat mig, säger han och illustrerar detta med en anekdot om hur han läste en bok av en tysk juridisk teoretiker, Karl Engischs ”Introduktion till juridiskt tänkande” under ett sommarlov i Skottland innan han började studera juridik:

– Det var egentligen inte vad de flesta skulle överväga som kvällsläsning. Boken var väldigt torr och formalistisk, men av någon anledning så fascinerade den mig.

Internationell rätt och straffrätt

När han påbörjade sina juridiska studier i Tyskland blev han snabbt intresserad av internationell rätt, som består av regler och principer som reglerar stater och vissa andra internationella aktörers agerande. Han fördjupade sig sedan inom olika delar av fältet när han läste vidare, både i Storbritannien och Nederländerna.

– Därifrån fokuserade jag mer och mer på den mörkare sidan av mänskligheten. Hur internationell rätt, som är ett horisontellt och mycket decentraliserat rättsområde, fungerar i sköra och instabila miljöer som väpnade konflikter och kriser.

Han studerade även internationell straffrätt, som handlar om bestraffningen av individer för internationella brott, som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

– Jag tycker att det är intressant hur de två områdena, och andra områden i internationell rätt som är tillämpliga i tider av väpnad konflikt och kriser, samverkar och "passar" in i det bredare folkrättsliga systemet.

En praktikplats vid forskningsinstitutet TMC Asser Institute i Haag, där han fick möjlighet att arbeta med en publikation om krigets lagar (Yearbook of International Humanitarian Law), stärkte hans intresse för att arbeta vidare inom området.

– Den rättsliga miljön i Nederländerna, med Internationella domstolen, internationella straffrättsliga domstolar och flera internationella organisationer i Haag, är mycket dynamisk och öppen. Medan jag arbetade vid Amsterdam Centre for International Law vid University of Amsterdam Law School var jag med och utvecklade initiativ för att dra nytta av den miljön, till exempel genom att organisera akademiska konferenser, lansera föreläsningsserier, initiera internationella forskningsprojekt och expertprocesser.

Under sina första år som anställd vid universiteten i Amsterdam och Leiden fick han också möjlighet att arbeta med juridik i praktiken.

– Jag fick tillexempel ge juridiska råd till advokatbyråer i inhemska rättsfall och till internationella och civila organisationer.

Intresserad av ansvarsfrågor

Jann Kleffner anställdes vid Försvarshögskolan 2009. Hans forskning fokuserar på olika aspekter av internationell operativ juridik, inklusive krigets lagar, lagar om våldsanvändning i internationella relationer och mänskliga rättigheter under väpnade konflikter och kriser.

– Jag är också intresserad av ansvarsfrågor, som staters, internationella organisationers och individers ansvar i dessa situationer och olika aspekter av efterlevnaden av lagarna. En del av forskningen inom området handlar om organiserade väpnade grupper och hur lagen gäller dem i väpnade konflikter mellan dem och stater, eller mellan sådan väpnade grupper.

Som en del av arbetet inom forskningsområdet har Jann Kleffner nyligen skrivit ett kapitel i en ny bok - Military Operations and the Notion of Control under International Law. Artikeln handlar om organiserade väpnade grupper och mer specifikt den Islamiska staten (IS). Utgångspunkten är att internationell rätt inte har ett välutvecklad rättsligt ramverk för att hålla organiserade väpnade grupper ansvariga som kollektiva enheter.

– Vi har regler som reglerar hur och under vilka förhållanden stater, internationella organisationer och individer kan hållas rättsligt ansvariga för överträdelser av lagar. Men det finns egentligen inte ett sådant ramverk för organiserade väpnade grupper. I artikeln drar vi analogier från andra ansvarsområden och diskuterar om, och i så fall hur, organiserade väpnade grupper kan hållas ansvariga.

En av de viktigaste frågorna är att man måste kunna tillskriva handlandet i fråga till gruppen.

– I det här fallet, när vi tittar på IS, måste man avgöra om en viss handling utförs av en individ eller en grupp individer som kan hänföras till gruppen. Till exempel, när delar av IS ”administrativa infrastruktur” som det förlitade sig på för att utöva kontroll i Syrien och Irak, som dess moraliska polisstyrka, misshandlar en individ – är den misshandeln att betraktas som utförd av IS som en juridisk enhet? Eller om en individ eller grupp av individer som svurit trohet till IS begår en terroristhandling och IS därefter "accepterar" trohetseden eller handlingen som en av sina egna – blir terroristhandlingen hänförbar till IS?

Artikeln argumenterar för att om och när IS utövar kontroll över territorium och människor på ett sätt som liknar den kontroll stater utövar, så kan handlingar hänföras till IS på liknande sätt som de kan till stater. Som en konsekvens skulle IS som organisation kunna hållas ansvarig för de överträdelser som begåtts av individer som agerar som dess organ eller under dess ledning eller kontroll.

– Samtidigt argumenterar vi för att en sådan analog tillämpning av reglerna måste hanteras med försiktighet och nödvändiga nyanser som tar hänsyn till skillnaderna mellan stater och organiserade väpnade grupper som IS, till exempel dess mer instabila karaktär.

Att upptäcka nyanser och utmana uppfattningar

– Vi tittar också djupare på konsekvenserna av att göra dessa analogier. Man kan inte helt överföra reglerna för ansvar som finns för stater till organiserade väpnade grupper. Man måste justera och modifiera dem, och överväga skillnaderna mellan stater och organiserade väpnade grupper, och även mellan olika organiserade väpnade grupper.

Och det är just detta fördjupade arbete och möjligheten att förstå och upptäcka nya aspekter som motiverar Jann Kleffner.

– Först och främst är det nyfikenhet. Jag gillar att tänka igenom saker och upptäcka nyanserna i ett problem. Jag tycker det är väldigt stimulerande att utmana uppfattningar, att verkligen försöka förstå ett problems olika aspekter och i slutändan upptäcka nya saker som kan utöka vår kunskap om internationell operativ juridik.

Men hans intresse går utöver det rent akademiska.

– Denna del av juridiken gäller situationer som regelbundet kännetecknas av organiserat väpnat våld där lagen reglerar beslut om liv och död. Den operativa juridikens praktiska betydelse är i den bemärkelsen minst sagt ”påtaglig”. Det är denna länk mellan den akademiska forskningen och de praktiska och verkliga konsekvenserna som inspirerar mig.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i internationell rätt.

Aktuella projekt: Exploring the Twilight Zone of the Law of Armed Conflict; International Law and Ethics of Coups d’État.

På min fritid: Jakt och spåra sårat vilt, heja på mina barn när de spelar hockey, innebandy eller fotboll.

Senaste lästa bok: Sapiens: en kort historik över mänskligheten av Yuval Harari.

Dold talang: Träna jakthundar.

Jag diskuterar gärna: Internationell rätt, politik, vilda djur, jakt och hundar.

Drivkraft och motivation som forskare: Nyfikenhet.