Hur kan lagarna om kriser och krig fungera bättre?

Fredstida kriser, krig och krigsfara regleras på olika sätt och hanteras i separata system; krisberedskap respektive totalförsvar. I ett nytt forskningsprojekt undersöker forskare vid Försvarshögskolan och Uppsala universitet om lagstiftningen skulle kunna bygga ihop systemen bättre, och om regleringarna för fredstida kriser respektive krig och krigsfara bör förändras.

Forskningsprojektet ska stödja handläggare och jurister inom krisberedskap och totalförsvar med analyser och högkvalitativ forskning. Det ska även bidra till utveckling av doktrin, vilket hittills i stor utsträckning saknats.

– Något som är unikt för projektet är att vi ska arbeta nära en referensgrupp med representanter från både krisberedskap och totalförsvar för att säkerställa kontinuerlig prövning och spridning av forskningsresultaten, säger Marika Ericson, chef för Centrum för operativ juridik vid Försvarshögskolan, som leder projektet.

– Erfarenheterna från pandemin och det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt direkta närområde innebära att frågorna är mycket aktuella. Styrnings- och ansvarsfrågorna är särskilt viktiga. Den svenska modellen står till viss del ut vid en jämförelse med andra europeiska länder. Förklaringar till och konsekvenser av dessa skillnader är något som vi ska fördjupa oss i, säger Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Förhoppningen är att forskningen ska bidra till en förbättrad och bredare kunskapsuppbyggnad.

– Det i sin tur kan bidra till trygga jurister och beslutsfattare som är medvetna om handlingsutrymmet som lagstiftningen ger, med förmåga att balansera behovet av effektiv hanteringen av kriser och krig med individens rättigheter och skydd för rättsstaten, säger Marika Ericson.

Fyra perspektiv på krisberedskap och totalförsvar analyseras

Projektet ramas in av fyra perspektiv; systemperspektivet, lagstiftningsperspektivet, näringslivsperspektivet och det jämförande perspektivet.

– Systemperspektivet fokuserar på normstyrning på olika nivåer och utforskar frågor om hur ansvarsprincipen förändras och fungerar när fullmaktslagstiftning och undantag går in och ändrar myndigheters uppgifter och inbördes relationer, förklarar Marika Ericson.

Lagstiftningsperspektivet fokuserar på hur konstitutionell beredskap förhåller sig till fullmaktslagar och hur undantagsparagrafer i olika lagar kan fungera i förhållande till fullmaktslagar. Näringslivsperspektivet utforskar hur försörjningsberedskap kan hanteras ur lagstiftningsperspektivet framåt. Slutligen ger det jämförande perspektivet möjligheter att analysera hur svensk rätt reflekterar och hanterar internationell rätt och i vilken utsträckning svensk rätt behöver utvecklas för att återspegla den utveckling som skett i internationell rätt de senaste decennierna.

Doktorandprojekt med fokus på det rättsliga utrymmet mellan kris och krig

En annan del av projektet utgörs av Linnea Gullholmers avhandlingsarbete. Hon har precis dragit i gång och ska titta närmare på det rättsliga gränssnittet mellan kris och krig.

– Jag ska undersöka definitionen av krig och var krisberedskapen slutar och totalförsvaret börjar. Det finns faktiskt ingen rättslig definition av krig i dag utan det är en politisk bedömning.

Med utgångspunkt i tre konstitutionella begrepp – krig, krigsfara och utomordentliga förhållanden – är målet att visa vilken effekt som regeringens beslut, eller icke-beslut, om de tre begreppen kan få för det svenska beredskapssystemet.

– Jag är precis i startgroparna och ska börja med att kartlägga forskningsläget och sedan leta mig vidare genom att bland annat gå tillbaka till rättskällor som lagar, förarbeten och exempel från den internationella rätten, säger hon.

Att vara del av forskarmiljöerna både vid Uppsala universitet och Försvarshögskolan ser hon som en stor fördel i arbetet.

– Jag får jobba med mina frågor och samtidigt vara en del av forskarmiljöer med olika profiler. Vid Uppsala universitet är jag med i en forskargrupp för offentlig rätt där både konstitutionell rätt och förvaltningsrätt ingår, och vid Försvarshögskolan ligger fokus på folkrätten. Jag hoppas kunna stärka banden mellan de båda miljöerna genom min doktorandtjänst, säger hon.

Fyraårigt projekt

Forskningsprojektet, som inleddes i oktober i år och pågår till slutet av 2026, finansieras med 8,9 miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Det är väldigt ovanligt att de finansierar ett doktorandprojekt, men det är roligt att vi både kommer att kunna bidra med grundforskning och mer tillämpad forskning för sektorn, säger Marika Ericson.

Josefin Svensson

Relaterad läsning

Mer om forskningsprojektet: En sammanhängande författningsberedskap för fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Begrepp och lagrum för krisberedskap och totalförsvar