Starkt rättsligt skydd mot kommunikationspåverkan i krig

Civilas rättsliga skydd mot hot, tvång och annan kommunikationspåverkan i väpnade konflikter är starkt. Det visar juristen Pontus Winther i sin avhandling där han kartlagt krigförandes rätt att använda kommunikationspåverkan.

– Ibland i nyhetsrapportering om exempelvis Syrien talas om de stridande parternas hot mot sjukvårdspersonal. Men få förefaller reflektera över att sådana hot faktiskt kan utgöra brott mot krigets lagar och även vara straffbara, säger Pontus Winther, forskare vid Försvarshögskolan och som skrivit en avhandling om civilas rättsliga skydd mot kommunikationspåverkan i krig vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

Propaganda på nätet

Digitaliseringen har gjort att dagens krig i stor utsträckning utkämpas med propaganda på internet i syfte att nå militära mål. Sedan länge är det känt att krigets lagar – den internationella humanitära rätten – ger civila ett rättsligt skydd mot fysiskt våld i krig. Men nu har Pontus Winther gått igenom motsvarande regler för civilas skydd mot kommunikationspåverkan.

- Slutsatsen är, trots att det ibland hävdas motsatsen, att det finns ett relativt omfattande rättsligt skydd för civila mot kommunikationspåverkan i krig, säger Winther.

Svårt överblicka

Enligt Winther är befintliga regler utspridda över ett stort fält i den humanitära rätten. Och det gör lagstiftningen svår att överblicka.

Är lagstiftningen otydlig?

- Nej, men komplex. Det är först när man förstår komplexiteten som man kan använda sig av lagstiftningen i praktiken. Det är också olika regler för mellanstatliga väpnade konflikter, inbördeskrig och vid ockupation, säger Winther.

- Militära manualer som reglerar kommunikationspåverkan är ofta väldigt generella. Därför kan statliga väpnade styrkors förståelse inom området vara begränsad, säger han.

Ukrainskt exempel

Bland annat säger reglerna att väpnade styrkor inte får hota civila med våld, plundring eller kollektiv bestraffning. Väpnade styrkor får heller inte hota civila med att kränka den personliga värdigheten.

- Det rapporteras bland annat om fall i östra Ukraina där de ryskstödda rebellerna hänger ut ukrainska politiker på ett kränkande sätt på digitala anslagstavlor runt om i städerna, säger Winther.

Som nämnts visar avhandlingen att lagstiftningen är komplex när det gäller hot, tvång och annan påverkan.

- Ibland har parter i en väpnad konflikt till exempel rätt att tvinga folk att flytta på sig om det ska bedrivas en militär operation i ett område, säger Winther.

Appar och spel

Ytterligare en aspekt som visar på komplexiteten är relaterad till att bestämmelserna ibland bara gäller vissa kategorier av civila.

- Exempelvis att uppmuntra barn att delta i militära operationer genom att göra ett app-spel som går ut på att fotografera och skicka in bilder på motståndarens stridsfordon kan ju nästan uppfattas som en rolig grej. Men det kan anses som deltagande i fientligheterna och det får man inte uppmuntra barn till. Samma regler finns inte för vuxna, säger Winther.

Vidare menar Winther att kommunikationspåverkan kan utgöra det som benämns ”grym eller omänsklig behandling” eller ”psykisk tortyr”. Winther exemplifierar med en situation där en person utsätts för misshandel samtidigt som det filmas och där filmen skickas till någon närstående.

- Då är inte bara misshandeln ett brott mot krigets lagar. Även det faktum att en närstående utsätts för videoinspelningen av misshandeln kan utgöra en grym eller omänsklig behandling, eller rentav tortyr, säger Winther.

Efterfrågad kunskap

Vem kommer då att ha nytta av forskningsresultaten? Försvarsmakten är intresserad av kunskapen. Inte minst för att få en tydlighet för att veta var gränsen går för tillåten kommunikationspåverkan.

- Med god kännedom om lagarna kan finmaskigheten i reglerna utnyttjas, och styrkorna nå en högre operativ effekt med kommunikationspåverkan i form av tvång, hot och uppmuntran i rätt situationer, säger Winther.

Dessutom är vissa rättsvårdande myndigheter intresserade. Samtidigt har Pontus Winther redan fått reaktioner från hjälporganisationer.

- De har sagt att de ofta utsätts för olika typer av hot. Även journalister, vårdpersonal och internationella organisationer är förstås betjänta av att veta att vissa hot som riktas mot dem faktiskt är olagliga, säger Winther.

Slutligen, krig är ju krig, varför är det viktigt att förstå krigets lagar överhuvud taget?

- Lagarna finns för att, så långt det är möjligt, miniminera det mänskliga lidandet som väpnade konflikter för med sig, samtidigt som de måste medge effektiva militära operationer. Därför är det viktigt att förstå dem, säger Pontus Winther.

Publikation:

International Humanitarian Law and Influence Operations: The Protection of Civilians from Unlawful Communication Influence Activities during Armed Conflict
Pontus Winther, avhandling, Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Centrum för operativjuridik och folkrätt samt juridiska institutionen, Uppsala universitet, 24 september 2019.