”Placerar det teoretiska i verkligheten”

Isak Persson är kadett på Officersprogrammet. Han har precis deltagit i övning Ihärdighet och fått med sig kurslitteraturens ledarskapsteorier ut till Marma övningsområde.

Övningen Ihärdighet är den praktiska delen av första terminens grundkurs i Ledarskap. Under en vecka drar kadetterna ut i fält för att omsätta ledarskapsteorier i praktisk användning. Sedan fångas deras erfarenheter upp i reflektioner och diskussioner.

Ni delades in i två kompanier med två plutoner vardera – en försvarande och en anfallande. Hur är det att öva mot en tänkande motståndare?

– Det blir roligare och förstås mer äkta och levande att ta det i beaktande både i anfall och försvar. Vilka alternativ har vi och hur kan de tänka att vi skulle göra? Det gäller att sätta sig i deras skor – hur hade vi gjort? Att hela tiden prioritera och fundera över olika situationer som kan uppstå.

Kan du nämna någon utmanande situation under övningen?

– Vid ett tillfälle var jag ställföreträdande plutonchef och vi bedrev fördröjningsstrid. Vi var fyra grupper som låg på en 1 km bred linje, och vi hade en sidopluton ute på ena flanken. Vi skulle förflytta oss från den främsta av tre linjer till den bakersta. Vi kom fram till att vi idealt sett borde dra oss tillbaka simultant, annars skulle det kunna uppstå anfall och situationer där det är svårt att avgöra vem som är fiende och egen. På en så lång linje är det inte helt enkelt att avgöra exakt var det skjuts. Själva utmaningen var att få ut kommunikationen till alla soldater på linjen, eftersom vi inte hade radiokontakt med gruppcheferna. Även om vi skulle kalla till oss gruppcheferna, så måste de sen röra sig i terrängen tillbaka till sina grupper innan något händer.

– Vi valde att låta grupperna stötta varandras återryckning två och två. Jag och plutonchefen stannade kvar för att kunna avgöra var det sköts och röra oss mellan grupperna, för att försöka se till att alla hade samma bild av vad som skedde och vem som sköt på vem. Sen återsamlades vi bakåt och strukturerade upp situationen när vi väl var klara. Det var kul att höra att informationen verkligen kom ut till alla soldater, gruppcheferna gjorde verkligen sitt jobb med underhållande eld så att det blev möjligt att rycka tillbaka.

Vilka reflektioner gjorde du kring ledarskap under övningen?

–Jag fick ju prova på att vara ställföreträdande plutonchef och ha en ledarroll. Men jag var också skyttesoldat och kunde se hur vår gruppchef gjorde, och tänka att ”det där gör han riktigt bra”. Man kan analysera sitt eget ledarskap genom att titta på andra. Det kunde alla ta med sig, även om man inte fick öva på att ha en chefsroll. Som ställföreträdande plutonchef blev jag mer aktiv, måste förstå, tänka, prata med fler och lyssna in. Man sitter automatisk på mer information, och det blir tydligt både för en själv och andra att man är ledare. Jag nyttjade gruppchefernas kompetens och hörde om de hade andra förslag, för att ta in deras kompetens. Jag ville vara öppen med vad jag vill åstadkomma och be om hjälp med hur:et, och lyssna på deras tankar och idéer.

Är det något särskilt som du tar med dig i din personliga utveckling?

– Det är väl det här med öppenheten. Att kunna säga att ”nu har inte jag hundraprocentig koll, men jag vet vad jag vill göra”. Den ärligheten och att lyssna in och uppmuntra delaktighet från andra. Det är ju vi och inte jag som ska genomföra något. Men samtidigt visa att det är jag som fattar besluten och bär ansvaret. Jag kände en uppskattning från de andra kring det här sättet att leda, som jag tar med mig.

Har du några förebilder inom ledarskap?

– Ja, från lite olika håll. Jag tänker på ett befattningsbefäl från värnplikten, som var väldigt extremt kompetent i stort. För mig är det viktigt att en ledare har bra koll, och han kombinerade det med att visa stor tillit och ställa höga krav. Den kombinationen ger möjlighet att åstadkomma någonting. Jag har även förebild från det civila, som jag inspireras av. Det är en lärarkollega, och det är ju också en typ av ledare. Han gjorde allting rätt i balansgången mellan produktivitet och relationer. Inom det militära kallar vi det ”läge på” och ”läge av”, men principen är ju densamma. När det är allvar något måste ske, och det gäller att kunna gå emellan de lägena på ett snyggt sätt.

Vad tillför det här praktiska momentet i grundkursen i Ledarskap?

– Att man får en konkret situation att peka på och diskutera i efterhand. Som till exempel hur en situation uppfattas för dem som är ledare kontra en enskild soldat. De här olika perspektiven går att reflektera kring och koppla till olika ledarskapsteorier. Det är bra att sätta ord på saker man upplevt själv, och sen höra andras bild om hur de upplevt samma sak i deras grupper. När du sen läser ledarskapsteori i boken kan du koppla det till min eller någon annans erfarenhet. Man placerar det teoretiska i verkligheten.

• Ledarskapsteori genom övningen Ihärdighet
• Amanda Sandberg om övningen Ihärdighet: Dilemma mellan trädstammarna
• Mer om Officersprogrammet
• Mer om övningar på Officersprogrammet
• Isak om att vara kadett på pilotutbildningen