Statsvetenskap
Det statsvetenskapliga ämnet vid Försvarshögskolan utmärker sig genom ett särskilt fokus på säkerhetspolitik och krishantering. Trots en snävare empirisk inriktning är ämnet teoretiskt brett och förankrat i underdiscipliner som internationella relationer, politisk kommunikation, förvaltningspolitik och politisk teori. Inspiration hämtas även från annan forskning inom och utanför ämnet.
I en omvärld som kan tyckas alltmer osäker och som karakteriseras av exempelvis stormaktsrivalitet, konflikter och krig, informationspåverkan, naturkatastrofer, miljöförstöring, pandemier och andra kriser, behövs fördjupade kunskaper och perspektiv.
Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan analyserar hur säkerhet och osäkerhet skapas, vem säkerhet är till för och hur kriser förebyggs och hanteras – i samtliga fall i ett svenskt, europeiskt och globalt sammanhang. Vi utforskar hot, konflikter, beslutsprocesser, kommunikationsprocesser, identitetskonstruktion och etiska dilemman som rör stat, samhälle och individ, med särskilt fokus på Sverige och de nordiska länderna, Europeiska unionen, Förenta staterna, Ryssland och Östasien.
Syftet med vår forskning och utbildning är att bidra till en mer komplex och nyanserad förståelse av världen. Våra forskare deltar regelbundet med sin expertis i nationell och internationell media, ger råd till beslutsfattare, deltar i uppdragsutbildning och verkar för att öka kunskapen i samhället i aktuella frågor.
Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan kan indelas i två övergripande teman - säkerhetspolitik och krishantering - samt ett antal inriktningar vilka organiserar forskare såväl som doktorander.
Säkerhetspolitik
Forskningen om säkerhetspolitik är mångfacetterad och inbegriper en stor bredd teoretiska ansatser och empiriska teman. Traditionella såväl som kritiska perspektiv både utvecklas och används för att belysa frågor som rör nationell säkerhetspolitik, stormaktspolitik, geostrategisk rivalitet, samt den roll som diplomati och informationspåverkan spelar i den internationella politiken. Forskningen utmärks av hög samtidsrelevans liksom ambitionen att förstå och förklara de komplexa processer som leder till att olika former av säkerhetsordningar skapas, upprätthålls och undermineras.
Krishantering
Krishantering handlar om hur olika aktörer förhåller sig till och hanterar olika typer av kriser, så som pandemier (covid-19), terrorattentat, klimatkriser och naturkatastrofer, liksom de värdekonflikter som kriserna kan ge upphov till. Vi är intresserade av samhällskriser som politiska och byråkratiska fenomen. Vilken krishanteringsförmåga har Europeiska unionen, nationella förvaltningar och internationella organisationer? Hur kommunicerar krishanteringsaktörerna med allmänheten under en kris? Hur kan vi lära oss av en kris för att stå bättre rustade inför framtida kriser? Forskningen om krishantering är tvärvetenskaplig och använder teorier om såväl antagonistiska som icke-antagonistiska hot.
Forskningsområden inom statsvetenskap
Publikationer
Medarbetare
Här hittar du våra medarbetare vid Statsvetenskapliga institutionen: