Forskarutbildning vid Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har examenstillstånd på forskarnivå inom området försvar, krishantering och säkerhet, och bedriver forskarutbildning inom ämnena krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, militärhistoria samt ledarskap och ledning.

Är du nyfiken och intresserad av att fördjupa dig i frågor kring försvar, krishantering och säkerhet? Då kan forskarutbildningen vid Försvarshögskolan vara något för dig. Behovet av disputerade medarbetare inom både det civila och militära försvaret är för närvarande stort.

Inom området försvar, krishantering och säkerhet studeras villkor och faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och hantera kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Området omfattar även samhälleliga och etiska aspekter på försvar, krishantering och säkerhet och spänner över en rad närbesläktade teman; från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, som i sin tur har nära samband med utrikes- och säkerhetspolitiken. Det omfattar såväl den militära dimensionen som samhällelig krishantering, folkrättsliga dimensioner och civil-militär samverkan.

Forskarutbildning

Målet med Försvarshögskolans forskarutbildning är bland annat att driva på den akademiska kunskapsutvecklingen och stärka forskningsanknytningen i officersutbildningen.

Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, motsvarande 240 högskolepoäng. Den består av kurser och ett självständigt forskningsprojekt som ska resultera i en doktorsavhandling, eller en licentiatuppsats om du väljer att avsluta efter två år.

Utbildningen ger ett brett kunnande och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap. Den ger även kunskap om vetenskaplig metod och utvecklar förmågan till analys, syntes och kritisk granskning, samt förmågan att självständigt och kreativt bedriva forskning.

Läs mer om forskarutbildningen inom respektive ämne nedan:

Krigsvetenskap är en samhällsvetenskap och dess centrala studieobjekt är krig och militär maktutövning. Ämnet rymmer forskning om hur militär förmåga skapas, leds, organiseras, vidmakthålls över tid och kommer till verkan i insatser, vid krig, konflikt och kriser. Krigsvetenskap inbegriper också vidare samhälleliga och etiska aspekter samt kritiska perspektiv i relation till krig och krigföring. Ämnet har dels en allmän kunskapsutvecklande dimension, dels en praxisnära dimension kopplad till utbildningen av främst officerare. Ämnet finns i Sverige endast vid Försvarshögskolan.

Läs mer om vår forskning i krigsvetenskap.

Mer om forskarutbildningen i krigsvetenskap

Aktuella doktorandprojekt i krigsvetenskap

Ämnesföreträdare: professor Annick Wibben
Studierektor: docent Kersti Larsdotter

Allmän studieplan i krigsvetenskap Pdf, 227.4 kB.

Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet är det vetenskapliga studiet av politik med fokus på säkerhet, strategi, krishantering och internationell samverkan. Ämnet är brett och förankrat i internationella relationer, förvaltningspolitik, komparativ politik och politisk teori, men hämtar även inspiration från annan forskning inom och utanför statsvetenskapen. Inom ämnet studeras bland annat politiken kring hur säkerhet skapas eller undermineras, samt hur kriser förebyggs och hanteras i en svensk, europeisk och internationell kontext. Exempelvis analyseras hot, konflikter, beslutsprocesser, identiteter och etiska dilemman som rör stat, samhälle och individ, såväl nationellt som internationellt.

Läs mer om vår forskning i statsvetenskap.

Ämnesföreträdare: professor Linus Hagström
Studierektor: docent Simon Hollis

Allmän studieplan i statsvetenskap Pdf, 205.9 kB.

Militärhistoria studerar krig, krigföring, militära institutioner, militär kultur och militärt tänkande. Ämnet analyserar krigets konsekvenser på det civila samhället, samspelet mellan militärt och civilt, samhällets resursgenerering (ekonomiskt, personellt och ideologiskt) samt dess konsekvenser under olika epoker. Militärhistoria handlar också om utvecklingen av strategi, operationer och taktik med ett brett fokus på tekniska, sociala, politiska och kulturella faktorer.

Läs mer om vår forskning i militärhistoria.

Ämnesföreträdare: professor Steve Murdoch
Studierektor: docent Piotr Wawrzeniuk

Allmän studieplan i militärhistoria Pdf, 229.6 kB.

Ledarskap och ledning är ett tvärvetenskapligt ämne som hämtar och utvecklar kunskap från beteendevetenskap, samhällsvetenskap och designvetenskap. Här studeras frågorna utifrån flera akademiska perspektiv så som pedagogik, psykologi, sociologi och statsvetenskap.

Ledning är den funktion hos ett insatssystem som bidrar med inriktning och samordning i syfte att uppnå uppställda mål, medan ledarskap beskriver hur en ledare i samspel med en grupp av människor påverkar dessa att uppnå de uppställda målen. Forskningen spänner från individ över grupp och organisation till samhälle, där villkoren för att leda på olika hierarkiska nivåer före, under och efter insatser studeras, liksom funktioner och tekniska stöd för att leda samt hur de samverkar i system. Dessutom omfattar forskningen ledarutveckling, personalförsörjning, rekrytering- och urvalsfrågor, test- och metodutveckling, stress, risk- och krishantering, organisering samt totalförsvar.

Läs mer om vår forskning i ledarskap och ledning.

Mer om forskarutbildningen i ledarskap och ledning

Ämnesföreträdare: professor Erik Berntson
Studierektor: docent Maria Fors Brandebo

Allmän studieplan ledarskap och ledning Pdf, 222.5 kB.

Försvarshögskolans ambition är att fler ämnen med tiden ska inrättas som forskarutbildningsämnen inom området.

Doktorandutbildning i samarbete med andra lärosäten

Utöver högskolans egna forskarutbildningsämnen finns doktorander inom ytterligare två ämnen: ledarskap och ledning och försvarssystem. Doktoranderna är då verksamma vid Försvarshögskolan men antagna via avtal vid annat lärosäte, som till exempel Högskolan i Skövde, Jönköping University, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet, Stockholms universitet och Försvarshögskolan i Helsingfors, Finland.

Försvarssystem är ett ämne i skärningen mellan samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap. Studieobjekten inom forskarutbildningen såväl som inom ämnet i stort är system bestående av samverkande tekniska och sociala komponenter som bidrar till eller påverkar samhällets försvar och säkerhet. Utgångspunkten är att tekniska och sociala komponenter inte kan studeras isolerat från varandra.

Ämnet försvarssystem bedriver forskarutbildning i samverkan med andra lärosäten. Våra doktorander är hämtade ur både samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap.

Läs mer om vår forskning i försvarssystem.

Ämnesföreträdare: docent Hans Liwång

Forskning och utbildning bedrivs om folkrättsliga regler som bland annat rör rätten att använda militärt våld (ius ad bellum), folkrättsliga aspekter på internationella fredsoperationer, krigets lagar (ius in bello), mänskliga rättigheter i väpnad konflikt, fredsoperationer och andra krissituationer, samt ansvarsfrågor i internationella militära operationer i olika konfliktnivåer och sammanhang.

Folkrättsforskningen är en integrerad del av den övergripande forskningsmiljön på Försvarshögskolan, vilken präglas av mångfald samtidigt som den har en gemensam inriktning på förhållandena i kris och väpnad konflikt. Integreringen av folkrättsforskningen tar sig därför bland annat uttryck i interdisciplinära projekt tillsammans med forskare inom andra ämnen vid Försvarshögskolan.

Den innefattar också samarbete med andra forskningsinstitut och -initiativ, både i Sverige och utomlands

Prefekt Marika Ericson Professor Jann Kleffner

Frågor?

Har du generella frågor om forskarutbildningen? Kontakta forsknings-, utbildnings och studentavdelningen: fus@fhs.se

Mer om vår forskarutbildning

Aktuella doktorandtjänster

Försvarshögskolan antar doktorander en gång per år efter utlysning.

Läs mer om utbildningen i doktorandhandboken

Att gå forskarutbildning innebär att, under handledning, ägna sig åt ett forskningsprojekt som leder till doktorsexamen. I forskarutbildningen ingår kurser samt författande av en doktorsavha...