Temaområden i doktorandutlysningen 2024

Ledarskap och ledning innefattar forskning med fokus på en rad aspekter av ledarskap och ledning inom försvar, krishantering och säkerhet. Doktorandtjänsten utlyses brett och du som söker har möjlighet att själv komma med en forskningsplan som ryms inom ämnet.

Till tjänsten har också ett antal temaområden specificerats. Områdena representerar befintliga forskningsinriktningar med tillgängliga handledarresurser vid institutionen och sökanden kan skriva sin forskningsplan så att den ryms inom något av dessa temaområden.

Åtta olika temaområden

1. Personalförsörjning

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats, senast med kriget i Ukraina. Samtidigt tilltar andra hot, som den organiserade brottsligheten och klimatet. För att möta den förändrade hotbilden har Sverige beslutat att totalförsvaret ska rustas upp. Totalförsvaret omfattar både militära och civila organisationer, som Försvarsmakten, Polisen, kommunala räddningstjänster och länsstyrelser. Dessa organisationer behöver kunna rekrytera ett stort antal individer, samtidigt som de måste behålla kompetent personal. Detta i ett arbetsmarknadsläge präglat av hård konkurrens om lämpliga individer. Det betyder att välfungerande personalförsörjningsprocesser kommer att vara en avgörande faktor för att Sveriges totalförsvar ska kunna förstärkas och ledas på ett adekvat sätt.

Personalförsörjning är en övergripande process som omfattar flera olika delar. Det handlar bland annat om vilka krav som ska ställs på ny personal, hur nya medarbetare med lämpliga förutsättningar ska attraheras, hur de mest lämpade individerna ska väljas ut samtidigt som olämpliga individer sållas bort, hur de som rekryteras ska introduceras och utbildas, hur anställd personal ska kunna erbjudas goda arbetsvillkor och ett utvecklande arbete som bidrar till motivation, en vilja att stanna kvar och god hälsa, trots ofta krävande arbetsuppgifter. Personalförsörjning är alltså en avgörande faktor för välfungerande organisationer och därmed också en viktig aspekt för chefer att beakta.

Försvarshögskolan har länge bedrivit omfattande forskning om personalförsörjning av både ledare och medarbetare. Inom temaområdet har du som doktorand möjlighet att bedriva ett doktorandprojekt som berör en eller flera delar av personalsförsörjningsprocessen och som avser en eller flera organisationer inom totalförsvaret.

Centrala begrepp: personalförsörjning, rekrytering, bedömning, introduktion, behålla, arbetsförhållanden, arbetsrelaterade utfall, omgivande samhället.

Kontakt: Stefan Annell

2. Styrning- och ledarskapsutmaningar i tider av klimatförändringar och katastrofer

Katastrofer och extrema väderförhållanden kan få allvarliga konsekvenser: jordskred, jordbävningar, orkaner, stigande havsnivåer. Regn och stormar orsakar skogsbränder och översvämningar men också ökade flyktingströmmar och väpnade konflikter. Dessutom hotar den globala uppvärmningen viktiga arter, livsmiljöer och ekosystem. Dessa utmaningar måste hanteras här och nu men det behövs också social förändring och innovation för att vi bättre ska kunna förbereda oss för de utmaningar som ligger framför oss.

Komplexa och sammanflätade problem, som katastrofer och andra skadliga effekter av klimatförändringar, ställer krav på styrning och ledarskap. God styrning och ledarskap är avgörande för riskreducering vid katastrofer och för att vägleda olika grupper av aktörer i sektoröverskridande samarbeten, samtidigt som de skapar gynnsamma förhållanden för samhällets förmåga att förbereda sig för och hantera risker och sårbarheter relaterade till katastrofer och klimatförändringar.

Genom att fokusera på styrning och ledarskap i samband med klimatförändringar och katastrofer syftar projektet till att främja vår kunskap och bidra till att förbättra samhällets förmåga att förebygga och hantera risker för katastrofer i nationell och internationell kontext. Styrning och ledarskap bör förstås brett och analysnivån kan till exempel vara det internationella systemet, den nationella politiska/beslutsfattande nivån, liksom regional eller lokal styrning och ledarskap. Doktoranden kommer att ingå i ett nätverk av forskare med koppling till Centre for Natural Hazard and Disaster Science (CNDS), ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som samlar forskare från Försvarshögskolan, Karlstads universitet och Uppsala universitet med inriktning på katastrofer, riskreducering vid katastrofer och krishantering.

Centrala begrepp: klimatförändringar, global uppvärmning, katastrofer, styrning, ledarskap, samverkan, sårbarhet, risk, katastrofriskreducering.

Kontakt: Sara Bondesson och Helena Hermansson

3. Lägesbild och situationsförståelse

Lägesbild är ett aktuellt och prioriterat tema inom forskningsområdet ledning och samverkan. Lägesbild är exempelvis utpekat som ett centralt utvecklingsområde av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett pågående större utvecklingsprojekt.

Det föreslagna doktorandprojektet kan vara inriktat mot användningen av lägesbild inom ramen för ledningsprocessens olika aktiviteter som till exempel datainsamling, orientering, planering och kommunikation. Ett specifikt fokus kan vara relationen mellan lägesbild och situationsförståelse, det vill säga lägesbilden som artefakt och stöd till en eller flera (”team”/grupp) beslutsfattare att förstå och fatta beslut vid en storskalig kris- eller krigssituation.

Två tänkbara perspektiv när det gäller användningen av lägesbild i ledningsprocessen utgörs av ett producent- respektive konsumentperspektiv, det vill säga skapande och nyttjande. Ytterligare en vinkel utgörs av möjligheten att använda lägesbild för att stödja samverkan mellan olika aktörer inom försvar, krishantering och säkerhet.

Centrala begrepp: lägesbild, situationsförståelse, ledning, samverkan, ledningsprocess, beslutsfattande.

Kontakt: Ulrik Spak

4. System för att leda

I dag saknas översikter avseende system för att leda inom det svenska krishanteringssystemet. Projektet skulle därför bland annat bidra till att fylla en viktig lucka inom forskningsområdet ledning och samverkan.

Det föreslagna doktorandprojektet kan vara inriktat mot centrala aspekter av att leda bland ett urval av nationella, och möjligen även internationella aktörer, inom försvar, krishantering och säkerhet. Urvalet kan exempelvis representera kategorier som lokal, regional eller nationell ledningsnivå. Vidare kan kategorier som insatsperspektiv jämfört med ett mer kontinuerligt perspektiv vara aktuella. Även privat jämfört med offentlig verksamhet, samt med eller utan inslag av antagonistiska hot, kan utgöra lämpliga kategorier.

Centrala aspekter av att leda kan vara beskrivningar på både en abstrakt funktionsnivå men även på en mer konkret formnivå, det vill säga hur olika aktörers system för att leda faktiskt är beskaffade. Med system avses här exempelvis metoder, organisation, personal och tekniska stödsystem. Avslutningsvis är även samverkan en aspekt som skulle kunna studeras. Att aktörer med hjälp av överenskommelser (inte formella mandat) tillsammans kan uppnå effekter och målsättningar för att hantera till exempel en större krissituation. Gemensamt för de olika aspekterna är att fokus är riktad mot i första hand ett systemiskt eller organisatoriskt perspektiv.

Ett övergripande syfte med projektet kan dels vara att validera befintliga och centrala modeller/teorier för att leda. Dels kan den beskrivande översikten ligga till grund för utveckling av förbättringsförslag, till exempel hur relevanta aktörer kan leda mer effektivt – ett designperspektiv.

Centrala begrepp: Ledning och samverkan, design och designlogik, system och systemperspektiv, metod, organisation, personal, tekniska stödsystem.

Kontakt: Ulrik Spak

5. Ledarskap i samband med påfrestande händelser

Framgångsrikt militärt och civilt krisledarskap, i en miljö präglad av dynamisk och svårförutsägbar händelseutveckling, ställer stora krav på ledare. Ibland behöver ledare fatta beslut under starkt förhöjd risk och osäkerhet i kombination med stress och risk för stora konsekvenser; materiella skador och människors väl och ve. Inom vissa verksamheter kan det vara ett relativt vanligt inslag i den dagliga verksamheten.

I praktiken befinner sig professionsutövare ofta i en komplex kombination av olika stressorer med höga krav som kan skapa en så kallad lågintensiv, ackumulerad, yrkespåförd stress som kan följa med exempelvis långvarig verksamhet i ett insatsområde. Denna stress kan förstärkas av mer eller mindre akuta händelser som handlar om enstaka (eller ibland upprepade) episoder av extremt psykiskt påfrestande karaktär. En del av dessa påfrestningar fördjupas ytterligare genom att de innehåller moraliska dilemman eller moraliska konflikter, där individen tvingas agera emot djupt hålla värderingar.

Temaområdet fokuserar på ledarskap och beslutsfattande i form av ledarskapets betydelse, såväl kort- som långsiktigt, i olika kombinationer av stressorskomplex, samt varför starka stressupplevelser (såsom exempelvis traumatisk händelseexponering) i en del fall leder till varaktig psykisk ohälsa, som exempelvis posttraumatisk stresstörning eller moralisk skada, och i andra fall till psykologisk mognad och växt.

Konsekvenser av bristande ledarskap före, under och efter starkt stressfyllda situationer innefattar sannolikt dels varaktiga psykologiska störningar på individnivå, dels omedelbart nedsatt operativ funktionsförmåga liksom en ogynnsam effekt på personalförsörjning. Analys av likheter och skillnader härvidlag mellan chefspositioner på olika hierarkiska nivåer (direkt och indirekt ledarskap) är av betydelse, samt att särskilt beakta genus då forskning visar på olika reaktionsmönster mellan kvinnor och män.

Centrala begrepp: stress, personlighet, self-efficacy, genus, yrkesidentitet, värdegrund, emotionskultur, prestation, återanpassning, återhämtning, resiliens, välmående, hälsa.

Kontakt: Sofia Nilsson

6. Organisatoriska förutsättningar för förmågan att leda

Att leda en verksamhet eller en operation innebär att verka i en kontext, vilket innebär att ledare påverkas av och måste förhålla sig till de yttre sammanhang som de befinner sig i. Att vara chef och ledare i Försvarsmakten innebär att verka i, samt förbereda sig på, ett sammanhang som karaktäriseras av stor osäkerhet, kris och krig. Men det innebär också att verka i ett fredstida sammanhang med fokus på utbildning och organisationsförändringar. Mycket av ledarskapsforskningen har fokuserat på ledares egenskaper och beteenden och även om ledarskapets kontext har uppmärksammats i tidigare forskning saknas idag forskning som närmare tittar på betydelsen av olika förutsättningar för ledares förmåga att leda.

I tidigare forskning har kontext lyfts fram som situationer ledare behöver anpassa sig till eller situationer som påverkar utfallet av ett ledarskap. I det föreslagna temaområdet är fokus mer på betydelsen av organisationen för förmågan att leda. I det sammanhanget är det exempelvis relevant att undersöka betydelsen av arbetsbelastning, resurstilldelning, stöd från högre ledning och möjlighet till god kommunikation både vertikalt och horisontellt i organisationen. Även organisationskultur är relevant för att förstå vilka förutsättningar chefer och ledare har i en verksamhet.

Sammantaget är det i ett förändrat säkerhetsläge viktigt att förstå, inte bara vilka ledaregenskaper och beteenden som är framgångsrika, utan också hur man organiserar sig för att skapa goda förutsättningar att leda. Detta är en relevant fråga både avseende att leda en organisation i fredstid, men också att leda en operation eller verksamhet i kris.

Centrala begrepp: organisation, arbetsmiljö, chefers förutsättningar, styrning, organisationskultur, omgivningsfaktorer, ledarskap.

Kontakt: Erik Berntson

7. Morgondagens officer

Ledarskap och ledning av den väpnade striden på alla nivåer beskrivs i ”Vår militära profession” som kärnan i den militära officersprofessionen. Det innebär att en officer ska kunna formulera mål och planer för hur organisationens resurser och förmågor ska användas så att det efterfrågade resultatet uppnås; fatta beslut och ge riktlinjer, samt; initiera styrning och uppföljning.

Samtidigt vet vi att det samtida och framtida arbetslivet kommer innebära stora utmaningar för en officer. En nyexaminerad officer förväntas kunna hantera situationer som karaktäriseras av oklarhet, komplexitet och okända parametrarar. Dessutom präglas situationerna av hög arbetsbelastning och tidspress samt hot mot liv och hälsa vilket för med sig enorma konsekvenser vid felbeslut. Ytterligare en faktor som visat sig betydelsefull är den tekniska utvecklingen, där cyber, hybridkrigföring, och utvecklingen av autonoma system accelererat osäkerheten och komplexiteten för en officer att skapa sig en god lägesbild och fatta riktiga beslut.

Temaområdet Morgondagens officer fokuserar på vilka egenskaper, förmågor och kompetenser som är av betydelse för att möta omvärldens krav och hotbild, men också hur den militära kontexten utvecklas över tid. För att öka våra kunskaper om detta krävs studier som både rör individuella egenskaper, hur man arbetar i team samt hur man förstår och skapar en organisation och ett ledningssystem för en officer att verka inom.

Centrala begrepp: individuella förmågor, gruppdynamik och grupprocesser, organisatoriska förutsättningar, beslutsfattande, ledning och styrning, ledarskap

Kontakt: Erik Berntson

8. Professionsetik med inriktning på etiskt ledarskap

Det finns många exempel i media på ledares bristande moral, det kan handla om ekonomiska brott eller missförhållanden och övergrepp. I samhällsutvecklingen har etik och moral fått en allt större betydelse och en drivkraft har varit utvecklingen av nationell och internationell rätt samt värdegrundsarbetet i staten. För den enskilda tjänstemannen eller yrkesutövaren innebär detta ett större ansvar för sitt eget och underställdas moraliska beslutsfattande. Kraven på att de uppträder korrekt även i svåra situationer (såsom krig, kris, olyckor, naturkatastrofer, etc.) har således ökat över tid.

Inom det internationella forskningsfältet professionsetik (på svenska även kallat yrkesetik) fokuseras på tillämpad etik relaterad till den aktuella professionens (även semiprofessioner, yrken eller en professionell kontext inkluderas här) verksamhet och uppgifter. Det finns ett behov av forskning som är formulerad utifrån svenska professioners kunskapsbehov. Den svenska kontexten är en viktig del av ett etiskt förhållningssätt eftersom etik och moral formas av den historiska, kulturella och institutionella kontext den är en del av. Delar av detta kan handla om hur ledare själva utvecklar ett etiskt förhållningssätt eller om hur ledare förhåller sig till etiska krav och målsättningar som finns i organisationer eller kulturella föreställningar.

Inom detta temaområde utgår forskningen ifrån strukturellt drivna och sociologiskt, statsvetenskapligt eller arbetsvetenskapligt grundade perspektiv som är baserade på kvalitativa forskningsstrategier. Du som doktorand har möjlighet att bedriva ett doktorandprojekt som är tillämpat på så sätt att det är förankrat både i etisk teoribildning och i professionellt arbete och yrkesliv och där ditt syfte med projektet bidrar till att utveckla förståelsen av ett etiskt ledarskap för den aktuella professionen.

Centrala begrepp: tillämpad etik, etiskt ledarskap, moraliskt beslutsfattande, mjuk normstyrning, organisation och värdegrund, organisationskultur.

Kontakt: Magna Robertsson

9. Öppet tema

I detta temaområde vill vi tydliggöra att du som söker en doktorandtjänst hos oss kan skriva en forskningsplan inom ett område som du själv väljer. Dina övergripande forskningsfrågor och temat för avhandlingen måste vara relevant för ämnet ledarskap och ledning och falla inom ramen för vår ämnesbeskrivning.

Mer information om detta kan fås av studierektor för forskarutbildningen, Maria Fors Brandebo.